Det är en lustig känsla att stå framför en bokhylla vars innehåll är förbryllande likt ens eget. Det är en lustig känsla att fem timmars tågresa norr om mitt eget hem stå framför den där ack så lika bokhyllan och peka ut bra böcker åt En gul apelsin medan Ellen byter skor. Någon timme tidigare har vi suttit i soffan på scenen på After Eight och p.g.a. sista minuten-ändringar bland gästerna pratat lite mindre om Hobby, företagsamhet och ambitioner och lite mer om Sweet Valley-tvillingarna, Hunger Games och boknörderi överlag. Tack och förlåt, publiken!
Och några minuter senare (Jakobstad är rätt litet ändå), sitter vi med varsitt glas vin/cola framför oss och pratar vidare. Utan mikrofoner och varma strålkastare, men minst lika trevligt.

















