ETA New York: inte så länge

New York, baby! Imorgon alltså, och medan jag nu egentligen borde ta fram kläder, kappsäck och pass, håller jag naturligtvis i stället på att klappa på mina fysiska böcker samt fundera över vilka böcker jag riktigt har på Kindlen och om jag behöver fylla på förråden (svar: nej! Men jag villl…). Eftersom jag med största sannolikhet kommer att komma hemsläpande på någon ny bok eller ett billigt Converse-par, hade jag tänkt begränsa de fysiska böckerna till en eller två, och låta Kindlur stå för resten. Sen är ju New York dessutom inte ett resmål där man direkt har eoner av lästid, så vi får se vad det blir av det hela. Gissar dock att jag kommer att avverka åtminstone nya Åsa Larsson och Harlan Coben, om inte annat så under flygresorna, så stay tuned för bokbabbliga funderingar kring dem! Har som vanligt tidsinställt några inlägg för tiden jag är på resande fot, och hoppas kunna spontanblogga om saknaden efter bloggen och er blir för stor. Men i övrigt hörs vi om en dryg vecka igen, ha en riktigt skön påsk!

Bokbabbels snabbläsarskola

Tänkte passa på och lista några tips på snabbläsning medan jag ännu är någonslags ”auktoritet” att räkna med. Såväl IRL som i bokbloggosfären får jag ofta frågan hur jag hinner läsa så mycket, men efter en liten Twitter-poll häromveckan märkte jag att inte bara min gamla snabbläsarrival Enligt O utan också t.ex. Pocketlover efter drygt två månader in på det nya året ligger jämsides eller rentav före mig i lässtatistiken. Vixx ville också vara med på ett hörn, men Enligt O tyckte inte att det räknas om man inte bloggar någonting om böckerna…

1. Bra gener. Snabbläsning går naturligtvis att öva upp, men en bra genpool är inte att förakta. Själv får jag tacka min pappa(s sida av släkten) för läsargenerna.
2. Utnyttja varje tillfälle till läsning. Nu behöver man kanske inte överdriva, men reklampauser, köer på banken etc. är alldeles utmärkta tillfällen att stjäla till sig några minuter lästid.
3. Pendla till jobbet. Alternativt bo supernära så att ni kan ligga vakna en extra halvtimme på kvällen och läsa i sängen.
4. Smarttelefonens vara eller icke-vara. Ja-a ni, det här är en knepig fråga. Jag älskar min iPhone och gillar att t.ex. kunna spontanblogga/Facebooka från den när jag ramlar över en efterlängtad bok. Om man mot förmodan packat sin väska så dåligt på morgonen att pendlingsboken hinner ta slut och man inte har en annan med i väskan, kan man alltid ty sig till t.ex. Kindle-appen. Men: ingen vet bättre än jag hur effektivt framför allt Twitter stjäl lästid av dig…
5. Ha inte ett bokmärke i vägen. Läs inte rad för rad med ett papper som täcker resten av sidan, utan låt blicken dansa fritt över sidan. Hej vad det går!
6. Utnyttja ljudböcker. Nu är det här ett tips jag inte själv utnyttjat eftersom jag föredrar den fysiska läsupplevelsen och att få läsa i egen takt. Men jag kan tänka mig att det här är ett utmärkt sätt att trots allt tillägna sig en bok medan man diskar eller är ute och och powerwalkar.
7. Internetfria kvällar/veckoslut. Inte heller det här har jag testat annat än när det hänt lite av sig själv. Det är alldeles för lätt att fastna i fällan att vara så upptagen med att blogga och twittra om den sköna kväll man ska ha med boken och tékoppen att kvällen är förbi innan man hunnit plocka upp boken.
8. Studera juridik eller litteraturvetenskap. Enorma mängder att läsa inför seminarier och tenter ger god träning.
9. Kom ur lässvackor. Testa vilket/vilka sätt som lättast får dig ur lässvackor. För mig fungerar ungdomsböcker bäst, andra tyr sig till trygga omläsningar.
10. Läs. Övning ger färdighet och så vidare. Och läs böcker ni tycker om!

Norrmännen och jag

Missförstå mig inte, jag älskar ju Knausgård och är överlycklig över att äntligen ha lagt vantarna på den tredje (rosa!) boken. Men det går inte att slalomläsa honom och landsmannen Nesbö samtidigt! Efter lite strul med rec.ex.-utskick fick jag nämligen Gengångare, även den mycket efterlängtad, som e-bok igår och klickar nu mig hetsigt vidare på Kindle trots irriterande kopieringsskydd som dyker upp mitt i texten på varje sida. Och även om Gengångare hittills har ett lugnare mer normalt tempo än de extremt hetsiga Snömannen och Pansarhjärta, så är det ändå en typisk Jo Nesbö som man helt enkelt inte vill sluta läsa utan bara frossa i. Försök nu sedan varva med detaljerade Knausgård à la ”Jag stod där på berget, och det var grått, och så växte det lite gräs på det också, och det var grönt, gult och ibland nästan vitt, och jag såg ut över vidderna…” (Obs, fejkat och överdrivet citat såklart, men ni förstår vad jag menar!)

Yes please / no never

Ord och inga visor undrar vilka formuleringar vi fastnar på på bokomslag/i recensioner. Vad får oss att vilja läsa boken, eller snabbt lägga upp den på Undvik på alla sätt-listan?

Yes please
mörker
poetiskt språk
amerikanska östkusten
psykologisk thriller
internatskola/universitet
dystopi
melankolisk
tvillingar
uppväxtskildring
London
skogar
sjöar
americana
beach house

No never
baserad på en sann historia
chick litt
feel good
dråpligt
ger svar på livets stora gåtor
i sann Paulo Coelho-anda
mustig skröna

VAB

En VAB-dag, så som jag som inte har barn förstår det, nämligen som Vård Av Blogg. Årets fyra första dagar har jag läst ut en bok varje dag, nu den femte inser jag att den takten kommer att brytas om jag inte fuskar och hoppar på en liten liten tunnis. Ligger även efter med recensionerna, men en liten header har jag i alla fall pysslat fram. Vad tycks?

Rätt bok i rätt tid

Ibland gillar jag att läsa böcker lite ”off season”; tänk Åsa Larssons vrålvintriga böcker lästa med rosévinsglaset i handen på sommarstugans veranda eller solstekta och front porch-rika sydstatsskildringar avnjutna medan det nordiska novemberrusket piskar på utanför rutan. Å andra sidan har väl ingen undgått att märka att 95 % av #boblmaf börjar yla om böcker som handlar om krispig luft/granna löv/snygga höstkläder som andas Lorelai Gilmore så fort september augusti står för dörren (Exhibit A: Jag påbörjar läsningen av A Lake of Dead Languages). Rätt bok i rätt tid således, och den senaste tiden har jag läst böcker som legat nästan kusligt i tiden:

- Att Liza Marklunds nyaste deckare Du gamla, du fria hade första recensionsdag 23.11 och att själva boken börjar den 22.11 var knappast ett sammanträffande utan bara smart uttänkt av (Pirat)förlaget, men lite skoj var det allt. Främst utspelar sig boken dock i december, och jag lovar, min recension är på kommande!
- I torsdags firades det Thanksgiving på andra sidan Atlanten, något jag halvhjärtat noterade men reagerade starkare på då jag samma dag läste de sista sidorna i The Language of Flowers (recce på kommande även här..!) där det vankades just… Thanksgiving!
- Och som Metta redan påpekade var det ju även 11/22-dagen alldeles nyligen, och skrämmande nog bestämde sig min Kindle för att klicka ner den där Stephen King-boken ”alla” (läs: Metta, Helena och – när hon inte är för upptagen med att dela ut gula kort – Påhittade nöjen) talat om på sistone. Skumt det där, borde ta och maila Amazon och fråga om de har tänkt sig att jag faktiskt ska betala för de där böckerna som deras lilla Kindle klickar hem åt mig sig i tid och otid…?

P.S. I år ska min komma i julstämning-bok förresten vara Dash and Lily’s Book of Dares (ni som redan läst den kan med fördel läsa min julstämningsbok från förra året, Comfort and Joy!) Jag kollade, och handlingen i Dash and Lily… börjar först 21:a december, men så länge tänker jag inte vänta. På insidan av pärmen beskrivs den trots allt som en ”love story that will have readers perusing bookstore shelves, looking and longing for love (and a red notebook) of their own”. Come to mama!

Skröplighet, ditt namn är Bokbabbel

Bah. Knappt hade jag återinstallerat mig i vardagen förrän den höga febern som även förpestade några bröllopsresedagar invaderade min kropp igen. Vrålfail, som min bästa distanskollega Sandra skulle säga! I dag är jag mest glad över att jag stundvis orkar läsa (dock inga av de tunga inbundna rec.exen som lockar, här håller vi oss strikt till ViLäser, Kindle eller för febersvaga armar överkomliga pocketböcker).
Mitt gula kort (för uppvigling, bah! Jag bär det med stolthet!) är noterat, och vad det lider ska jag naturligtvis rapportera om allt från hur det gick med mitt återseende med Annika Bengtzon, om en ny (fiktiv) psykopatbekantskap jag gjort, en thrillerförfattare jag förälskat mig i, en nattlig cirkus jag förundrats av och lite annat smått och gott. Men först, Penguinmugg-formade baljor med té och eoner av vilotid i sängen. Stay tuned tills bättre (blogg)tider, som man så vackert säger på ”svenska”!

P.S. Vad tycks om min nya slogan, ”Fanatisk och fantastisk”? Den är ett FB-citat av Bia the bokgudinna från några veckor tillbaka och jag tycker den känns väldigt fin och passande! :D

Reseläsningen – hur gick det sen?

Jaja. Ni var ju – med all rätt – ganska skeptiska till min mastodontiska rese-bokhög för några veckor sedan, men inte ens jag trodde ju att jag skulle hinna igenom allihopa. Verkligen inte. Jag hade städer att turista i, solstrålar att ta fasta på, vatten att simma i och, framför allt, min man att umgås med. Såklart. Jag ville ju bara ha valmöjligheter, och med en fjäderlätt liten goding till Kindle så kan jag berätta er att det gick utmärkt. Under de första dagarna i Hong Kong blev det knappt något läst, och att jag dessutom harvade på med den till min besvikelse rätt sega The Marriage Plot underlättade ju inte direkt saken. När jag väl kommit igenom den, och fysiskt dessutom förflyttat mig till en lugnare ort, så gick det plötsligt framåt med en glad en-bok-om-dagen-takt. Så blev det lite mer aktiva dagar (jaja, tolka det hur ni vill) och sedan pang bom megafeber och mycket osexigt sängliggande i tre-fyra dagar. Tack och lov (speciellt med tanke på att det inte fanns internet på rummet och att tv-utbudet bestod av Masterchef typ 24/7) orkade jag läsa även när kroppstemperaturen nådde otrevliga höjder, men särskilt snabbt eller analytiskt kan man nog inte kalla det läsandet.

Slutsaldot blev alltså 8 utlästa böcker, men är för tillfället halvvägs inne i såväl Till skogs som The Language of Flowers så de får kanske räknas med sådär lite på ett hörn. Statistiskt jämna siffror för språkfördelningen svenska/engelska, men en jordskredsseger för Kindlur som stod för sex av böckerna (+ då Diffenbaughs fina bok jag håller på med som bäst). Vilken utmärkt resekompanjon han är, den gode Kindlur, med sin även i direkt solljus 100 %-igt läsvänliga skärm och sin lätta vikt. Jag laddade den en gång under resan, och det var bara för säkerhets skull ifall bagaget med laddningssladden skulle tappas bort, inte för att det behövdes. Inte heller var någon tjuv i farten och nappade Kindle ur strandväskan medan jag simmade i poolen intill, så det är med glädje jag ser framemot fler resor tillsammans med Kindlur. Årets bästa köp people, I’m telling you!

Pre-klick klick-funderingar

Medan resten av #boblmaf duktigt (men tråkigt) nog bloggar om sina köpstopp tänkte jag rebelliskt bryta den trenden och berätta att jag funderar på lite bokshopping (har faktiskt inte utnyttjat det där med att beställa böcker på nytt efternamn ännu t.ex.!). Vi åker på bröllopsresa om två veckor, och det här är således dagens inspirationsbild:

Emma Stone :: Awesome People Reading

Titlar som ligger bra till är The Language of Flowers (Diffenbaugh. Högst upp på önskelistan p.g.a. extrema habegär – Läsdagboken skriver både ”årets bästa” och ”Vit oleander-vibbar”, OMG! Must have!) och The Marriage Plot (sprillans ny Eugenides). Hade även funderat på The Magician King (Grossman) som nr tre*, men sedan a) twittrade Helena om en ny bra småstadsthriller, Lisa Ungers Fragile b) upptäckte jag att The Magician King finns på biblioteket. Jag vet att vi har talat om det förut men seriöst, vad är det för fel på en när man inte blir glad över en sådan biblioteksupptäckt?! *harkling-galen bokhamster-harkling*
Ytterligare kandidater är Vaclav and Lena som jag inte sett någon annan än Kafka på jobbet nämna - men hennes recension är å andra sidan mycket positiv. Och så skulle jag gärna se Karen Campbells fjärde bok Proof of Life göra de andra Campbell-böckerna sällskap…
Några tips? Vem vinner och vem försvinner? Och för klarhetens skull: alla dessa titlar finns tillgängliga till Kindle, så ni behöver inte ta eventuella ”Den finns ju bara i klumpigt inbundet format”-faktorer i beaktande.

*) Alla goda ting är tre heter det ju, och visst är det talet ännu någorlunda rimligt när det kommer till bokshopping? Visst?

Hur är jag som läsare?

Enligt O, drottningen av enkäter ni vet, har fnulat ihop en enkel enkätversion där man fetstilar det påstående som bäst beskriver en själv som läsare. Jag hakar såklart på!

Hur är du som läsare?
Snabb / Långsam
Läser alla ord / Skummar en del
Gillar långa beskrivningar / Hoppar över det som inte får handlingen framåt
Kommer ihåg detaljer / Kommer ihåg i stora drag
Undviker tjocka böcker / Läser gärna tegelstenar
Tycker om tunna böcker / Tycker tunna böcker ofta saknar något
Idealboken är på mindre än 400 sidor / Idealboken är på mer än 400 sidor
Tjuvkikar på slutet / Läser aldrig slutet förrän boken är just slut
Väljer efter omslag /Skiter fullständigt i ytan
Läser baksidestexter / Undviker baksidetexter
Väljer boken efter rekommendation / Vill helst välja själv
Rekommenderar ofta böcker till andra / Rekommenderar sällan böcker
Hör det jag läser i huvudet / Hör aldrig det jag läser
Gillar ljudböcker / Gillar inte ljudböcker
Läser främst böcker i en genre / Gillar att variera min läsning
Läser alltid på svenska / Läser på flera språk
Är bra på att komma ihåg böcker jag har läst / Glömmer lätt både titlar och författare
Skriver upp det jag läser / Skriver inte upp det jag läser
Läser varje dag / Läser mer sällan
Tycker läsning är avslappnande / Tycker läsning är ansträngande

Nu har jag ju svårt att vara så här svartvit, det är inte alltid lätt att svara på de här frågorna då jag rätt ofta är någonting mittemellan. Detaljer eller stora drag t.ex., det beror ju så på boken! Kommer även ihåg titlar och författare rätt bra – däremot kan jag ha svårt att minnas vad boken riktigt handlade om. Hur svarar jag då?

Reseläsningsplaneringen officiellt påbörjad

Om exakt en månad drar Mr Bokbabbel och jag iväg på bröllopsresa till Asien, och det börjar bli dags att så småningom börja planera reseläsning om inte på fysiska listor så åtminstone i huvudet. Härligt!

Förutsättningarna är alltså att vi är borta 2,5 vecka som inkluderar två långa, en mellanlång och en kort flygresa. Mycket flygplats- och flygplanstid med andra ord, och även om en del av resan kommer att ägnas åt stadssemester plus små utflykter väl på strandorten talar vi framför allt sol- och poolhäng.
Kindlur följer naturligtvis med och kommer att vara en stor räddning då den upptar noll utrymme men innehåller all världens läsbara skatter. Med tanke på stöldrisken, urladdat batteri, flyglandningar då man inte får använda elektronisk apparatur och – sist men inte minst – allmänt abibliofobiska tendenser, kommer jag dock att ta med även fysiska böcker, främst pocketböcker såklart. Där vill jag gärna få med några böcker på svenska också, och det ultimata vore ju att hitta böcker som både jag och Mr Bokbabbel vill läsa.
Det här är alltså utgångsläget och vad jag kommer att ägna många knepiga men lyckliga funderarsessioner åt. Helt klart har jag some serious shopping läseplanering to do!

Bokhög var det här!

Finns det något finare än bilder på bokhögar? Nej just det, tänkte väl det. Voilà således en vinglande septembertrave:

Det mesta är efterlängtade rec.ex som ramlar in och förgyller hösten. The Magicians och The Twilight Time är inga nya köp, men de är fortfarande olästa och jag skulle gärna läsa dem så fort som möjligt för att kunna avgöra om jag ska satsa på deras fortsättningar t.ex. till bröllopsresan. Andrew Taylor är med av en liknande orsak, hans namn dyker upp med jämna mellanrum och jag vill också vara med och prata. Den svartryggade boken är DHH (in English), böckernas Bok om man får tro majoriteten av bokbloggarmaffian. Carol Goodman är med för att representera andra olästa godbitar som fortfarande står i bokhyllan och väntar på sin läsare. *klappar dreglande på högen*

Saknas på bilden: Kindlur med t.ex. dessa godsaker. Var det någon som sa hur skulle det vara med köpstopp bokhamster?

7-6-5…!

En vecka kvar till bröllopet! Vad läser man den veckan? (I alla fall inte sidan där bilden är hämtad ifrån, full av härliga idéer för bokteman till bröllop. Lite sent att börja ändra sig nu..!) Men böcker alltså! Kanske något überuppslukande som låter en vila från funderingar om servettvikningar? Något lätt och icke-krävande eftersom man ändå är rätt trött och disträ? Något alldeles fantastiskt som sveper in veckan i ett ännu mer rosafärgat skimmer? Något man kan diskutera med gästerna på bröllopet?

Det är många bokbloggare som har gift sig i år, vad säger ni, Bokhore-Jessica, Bokomaten och What You Readin? Och ni andra?

Nora. Inte staden alltså.

Förra veckan pratade Helena och jag oss varma om guilty pleasure-läsning i kommentarsfältet på Pocket Shops blogg. Det handlade – såklart  - om Nora Roberts. Nora Roberts, som skriver om ”stark kvinna med passionerat intresse möter snygg man som ser att hon är skör inombords och finner vägen till hennes hjärta medan mördaren lurar i skuggorna”. Som jag läser en bok av en gång i året, beväpnad med både skämskudde och nostalgiglasögon. Som säljer 27 böcker i minuten världen över, och som jag ser utkommer med ytterligare en ”nervkittlande spänningsroman” i januari…

Vem eller vad är er litterära guilty pleasures?

Tisdagstankar i ett bokmalshuvud

1. Läser de sista tiotals sidorna i Det är så logiskt att alla fattar utom du (mer om den senare) och tänker – såklart! – redan på vilken bok jag ska läsa till näst.
2. Klappar mig själv på axeln över att jag blivit såpass mycket friskare att jag åtminstone orkar läsa lite igen.
3. Slänger ut lite bokfunderingar åt #boblmaf på Facebook. Goodman, Grossman eller något helt annat, det är frågan.
4. Åh, en skattjaktsscen i Det är så logiskt…! Blir genast lite sugen på Dash and Lily’s Book of Dares som tydligen helt och hållet bygger på en sådan skattjakt. Och med Moleskines. Ooof gillade också.
5. Sidospår: märkte ni att Ooof numera ska bloggaden här kollektivbloggen? Jag blev lite förvånad faktiskt.
6. Nä, Dash and Lily… blir nog lite för julig, nu är det nog höstkänslan jag vill ha tag på! ”Tjocka, välskrivna, atmosfäriska” böcker, ni vet!
7. Twitter-frågar Goodman-experten Helena om vilken av de Goodman-böcker jag har hemma i bokhyllan som är höstigare, The Lake of Dead Languages eller The Ghost Orchid. ”Helt klart The Lake…” blir svaret.
8. En annan Helena blandar sig i vår diskussion (en av de fina sakerna med Twitter är just att sådant där inblandande uppmuntras och uppskattas!) och håller med om att The Lake… är väldigt höstig.
9. Plockar ut The Lake of Dead Languages ur bokhyllan och en trygg Ätten Morland-doftande papperswhiff når min tillfälligt otäppta näsa (länge leve nässprayen!). Det bådar gott!
10. På första sidan läser jag ”[...] or the lake in fall, its surface stitched into a quilt of red and gold” och kraxar fram ett hest Åh!
11. Funderar över ifall jag ska våga publicera den här något svamliga inblicken i min (OBS förkylningspåverkade!) hjärna innan jag åter intar ryggläge under filten för att insupa mera Goodmansk höststämning.
12. Är wild and crazy och klickar ”Publicera”.

Här ligger jag och snorar

20110815-095610.jpg

En av de negativa aspekterna med den i bokbloggosfären så omhuldade hösten är helt klart höstförkylningen. En dag ligger du plötsligt där, hes och snorig, och i år verkar jag ha fått den väldigt tvivelaktiga äran att vara först på bollen.
Trots mysingredienserna tékopp, soffa och filt är det här ett allt annat än gemytligt tillstånd. Framför allt om man som jag för tillfället är så matt att jag – the horror! – knappt orkar läsa. Jag har dock boken i närheten hela tiden, för att när jag orkar kunna läsa lite framåt. Det jag hittills läst i Crooked Letter, Crooked Letter är jag nämligen väldigt förtjust i. Boken är, trots mord och försvunna flickor, inte så mycket en thriller som en roman om vänskap, utanförskap, coming of age. Det är stinkande Mississippi-träsk och skuggiga front porches, och en av huvudpersonerna går omkring och läser Stephen King hela tiden! Gemytligt!

Kan vi börja höstmysa snart?

Sommaren är en bra tid för att hinna ikapp läsningen lite grann, många är lediga och även bokutgivningen står på paus. Bokbloggarna lämnar datorerna för främmande länder och internetlösa sommarstugor, så man överöses inte heller av nya boktips varje gång man bänkar sig vid datorn och gör en liten bloggrunda (med betoning på liten då bloggarna alltså inte uppdateras). Och bra så, antar jag, IRL-livet bör levas det också och förhoppningsvis har ni som varit lediga kunnat ladda batterierna ordentligt.

Men vad tror ni, är ni färdigladdade snart? När kommer ni tillbaka och överöser mig med boktips så att jag kan ruinera mig i nätbokhandlarna? När kan vi utbyta tankar om sommarläsningen och se framemot krispiga höstmorgnar? Jag vill se era bokhögar och bokbeställningar! När börjar höstmyset? Jag har redan tjuvstartat pga regnig dag.

Tegelstenarna ofta värda mödan

Det är en underlig känsla att passera gränsen för tegelstensroman – för min del går den ”redan” vid anspråkslösa 500 sidor – och veta att man knappt har kommit halvvägs i boken. Jag talar såklart om A Clash of Kings, som exklusive kartor och släktutredningar går loss på 969 sidor. Men vet ni, det är värt det!

Personligen förespråkar jag gärna något kortare böcker, säg en sisådär 300 sidor brukar räcka bra för mig för att verkligen kunna komma in i boken men samtidigt känna att jag inte kommer att behöva släpa runt på den en månad. (Varför? Dels för att jag helt enkelt är en rastlös läsare som känner pressen av alla olästa böcker som ännu väntar, dels p.g.a. det där tjafset med lässtatistiken. Om jag är van vid att läsa minst tio, ofta närmare femton böcker i månaden, känns ett mindre antal som ett ”misslyckande”. Fånigt men sant.) Nu beror det ju såklart på boken och författaren vilket sidantal som är lämpligt, men som en gyllene regel funkar 300 sidor bra. Vilket är lite ironiskt då jag betänker stora läsupplevelser i mitt liv och upptäcker att t.ex. Shantaram, The Passage och tidigare Barbara Woods och Diana Gabaldons (hej skämskudde!) romaner alla stämplade in som tegelstenar. Hoppsan. Kanske är det så, att när jag väl ger mig själv chansen att verkligen sjunka ner i något mastodontverk, ja då kan det bli en sann succé?

Hur tänker ni, tummen upp eller ner för tegelstenar? Och vid vilket sidantal drar ni gränsen för dem?