Spadtag

Mörk jord av Belinda Bauer XXXX-
Steven Lambs familj är trasig. Hans morbror Billy försvann för nästan tjugo år sedan, antagligen ett offer för en mördare och pedofil, och sedan dess har Stevens mormor väntat. På att sonen kanske trots allt en dag skulle komma hem igen. Den sorgsna stämningen smittar av sig på Stevens ensamstående mamma, och på Steven och hans lillebror Davey. Steven vill att hans familj ska vara lycklig, och bestämmer sig för att söka efter morbror Billys skelett ute på Exmoorheden. Men heden är stor, och han vet inte riktigt var han ska leta, så Steven bestämmer sig för att ta kontakt med mördaren Arnold Avery i fängelset.

Det här är ingen regelrätt deckare (trots att den vunnit det prestigefyllda Gold Dagger-priset, och över älsklingen Karen Cambell ser jag!), utan snarare en roman som råkar innehålla en skurk. Starkast är romanen i sin skildring av lilla magra Steven som luktar unket och aldrig får goda smörgåsar eller chokladkakor i sin lunchlåda. Den sorgesamma familjeskildringen helt enkelt. Jag tycker precis som Bokstävlarna att bilden av seriemördaren Avery blir lite ensidig och att slutet blir onödigt pang på, men överlag är det här en bok som sticker ut. Vanlig roman + thriller = sant!
Rec.ex. av Modernista.

Nobelbingo!

Tomas Tranströmer tilldelades Nobelpriset i litteratur, och det är dags att spela Bokbabbels Nobelbingo! Reglerna är de samma som förra året, nämligen:

Har hört talas om författaren tidigare – 1 poäng
Har en bok av författaren hemma i hyllan – 1 poäng
Har läst en av författarens böcker – 1 poäng
Har läst flera av författarens böcker – 1 poäng
Gissade rätt – 1 poäng

Själv fick jag 2,5 poäng (hört talas om, har läst och gissade ”manlig poet”. Hej, det är min utmaning, I make the rules ;) ). Vad fick ni?

Lilla huset på prärien goes Australien

Torsdagsbarn av Sonya Hartnett XXXX-
1930-tal i Australien. Harpers familj bor i ett trångbott ruckel på en mark som är så torr och utarmad att det inte går att odla något där. Harpers pappa fångar kaniner som de äter och försöker sälja. Lillebror Tin vänder sig ifrån familjen och kryper ner under verandan där han börjar gräva tunnlar som sträcker sig allt längre och längre bort.
Harpers familj är beroende av en rik storbonde som förvisso kommer dem till hjälp när nöden är som störst, men som också utnyttjar familjemedlemmarna som står i beroendeställning till honom. Jag får lite Lilla huset på prärien-vibbar, men det här är betydligt mörkare och sorgligare. Det här är en fin bok, även om jag inte blir riktigt lika elegisk som Bia (trots att vi i övrigt har så gott som identisk boksmak). Jag fascineras av Tin som blir helt förvildad i sina tunnlar, och av barnen som offrar sig för familjen då pappan börjar supa upp de få mynt de har.
Torsdagsbarn tilldelades ALMA-priset år 2008.