Kampen om Järntronen av George R.R. Martin XXXX+
Med tanke på att jag inte läst high fantasy sedan jag som tween slukade David Eddings, är jag lite imponerad över att jag som en första reunion med genren drygt tio år senare tog mig an Kampen om Järntronen som minsann är en bok med hög thud factor (tack för att du lärde mig det ordet Läsdagboken!). I mitt tacktal vänder jag mig endast och enbart till Bokstävlarna som dels försåg mig med boken på bokbytet i Stockholm, dels har bloggat och twittrat mycket aktivt och inspirerande om denna hittills femdelade mastodontiska fantasysvit.
För ja, jag gillade ju. Mycket! De första femtio sidorna är det många namn och kungadömen – existerande och förlorade – men snabbt blir jag engagerad i de olika karaktärernas öden. Boken berättas ur en hel massa människors perspektiv, men de är klart åtskilda med egna, relativt korta, kapitel och det fungerar utmärkt. Ibland överlappar perspektiven varandra, oftast skildrar de dock enskilda händelser i denna utspridda värld, händelser som dock har effekter som sprider sig som ringar på vattnet i den politiskt medvetna världen. Men oroa er inte fantasyfobiker, visst finns det rostiga ringbrynjor och klirrande svärd, men framför allt finns det engagerande människoöden som gör att man bara läser och läser. Bran! Dany! Catelyn! Åh!
Bokbabbel 
Även jag, självklart inspirerad av bokstävlarna, ska snart dra igång med denna genre. Men olikt dig hade jag ingen fantasy-period i tonåren (som så många verkar haft). Nej, jag ska äntra denna genre nu, och som jag längtar! Har köpte hem den fina engelska boxen av George R. R. Martin. Den ligger här och pockar på min uppmärksamhet och väcker min läslust. Men jag måste erkänna, jag är lite rädd för alla dessa namn! Jag är så himla dålig på att komma ihåg namn!
Det är verkligen lustigt hur så många icke-fantasyläsare har vågat sig på dessa tegelstenar – och sedan fallit som furor 🙂 Boxen är fin ja, har petat på den i bokhandeln men köpte slutligen Kindle-veriosnen pga pris och hyllutrymmesbrist.
Alla avlägsna riddare är inte så viktiga att minnas, och de viktiga människorna kommer du inte att glömma, jag lovar!
Jag tror att anledningen att just ”A Game of Thrones” är en sådan bra införsport till high fantasy är för att det är så pass lite fantasy jämfört med andra high fantasy-serier (i bok två så blir det lite mer, men fortfarande inga alver eller trollkarlar med långt skägg) och för att det främst är en maktkamp. Om man blundar för drakägg, döda som går igen och nya namn på länderna, så skulle det ju lika gärna kunna utspela sig på vår Medeltid.
Du har såklart rätt, men å andra sidan läser nästan ingen av de bloggare jag följer historiska romaner heller, eller åtminstone inte om medeltiden. Men anywhoo är jag glad över att jag och andra har hittat serien!
Välkommen in i en genre som är så fantastisk att det finns folk som inte läser annat och hade aldrig läst om det inte vore för den.
Danke schön!
Jag skulle låna första boken igår men det var utlånad, ve och fasa. Nu får jag vänta, det kan ju dessutom vara någon som läser saaakta som har den. Får läsa något annat ur högen här hemma istället.
Äsch vad surt! Ja, det är ju frågan om en väldigt tjock bok, så räkna inte med att få tag på den helt på stört. Men du kan ju avverka läshögen effektivt under tiden, så kan du sjunka ner i Martin-land ordentligt sedan 🙂
Pingback: Vandrar vidare i Martin-land | Bokbabbel
Jag hittade den bortglömd i vår bokhylla häromdan. När jag visade den för min sambo om han hade läst boken, sa han att han inte ens mindes att han hade köpt den. 🙂 Jag ska berätta om vad du tyckte om boken, kanske han blir sugen på att läsa den nu trots dess tjocklek
PS. Snygg blogg!
Åh, inte en bok som ska glömmas bort, läs den, han/du/ni kommer inte att ångra er! 🙂
Och tack!
Pingback: Nästan en modern klassiker | Bokbabbel
Pingback: Bokbabbel 2011-2014 | Bokbabbel