Delirium av Lauren Oliver XXXX+
Lena är 17 år och ska snart genomgå the procedure. Än så länge är hon en flamsig tonåring som kan råka ut för det allra mest fruktade – kärlek – men om 95 dagar finns det inte längre en sådan risk. Lena längtar efter det, eftersom hennes mamma var en sådan som älskade och sedermera begick självmord p.g.a. den skada kärleken orsakade henne. I väntan på the procedure finns det löprundor att springa med bästisen Hana, high school-graduation att fira, en lång het Portland-sommar att njuta av innan det allvarliga vuxenlivet börjar.
Enter: Alex. Som har hår som lockar sig vid öronen, ögon som glittrar av skratt och som Lena känner att hon kan prata om allt, t.o.m. sin mamma, med. Som Lena, snälla skötsamma Lena, plötsligt är redo att bryta regler för, eftersom flickor och pojkar som inte genomgått the procedure inte får umgås. Alex som inte är som alla andra, som berättar om livet utanför stängslet, om människor som inte genomgått the procedure och lever lyckliga inte trots utan p.g.a. kärlek. Som ifrågasätter The Safety, Health, and Happiness Handbook (som även kallas The Book of Shhh…!)
Ja, ni fattar säkert. Men det här är bra, riktigt riktigt bra! Det här är en bok som får dig att hålla andan av spänning, att gråta, att hojta ilsket över det hjärntvättade dystopiska samhälle Lena och Hana lever i. Det är The Handmaid’s Tale möter The Hunger Games, och den är fullkomligt omöjlig att lägga ifrån sig. Lauren Oliver plockar även några extra pluspoäng med det här höstromantiserande citatet:
My heart is drumming in my chest so hard it aches, but it’s the good kind of ache, like the feeling you get on the first day of real autumn, when the air is crisp and the leaves are all flaring at the edges and the wind smells just vaguely of smoke – like the end and the beginning of something all at once.
Med andra ord, strunta i det skumma omslaget, avboka dina helgplaner och spring förbi Pocket Shop på väg hem från jobbet i dag! Samt håll tummarna för att tiden går snabbt till mars nästa år – då kommer nämligen nästa del, Pandemonium!
Tycker också att det här låter bra. Men vadå skumt omslag? Jag älskar omslag med riktiga ansikten, det är alldeles för ont om dem nuförtiden!
Det ÄR bra! För det första ser jag alldeles för många ansiktesomslag på de finska böckerna dagligen, och de är INTE snygga. För det andra ser flickan på pärmen ut att vara typ tio, och det är ju lite missvisande. Men fult är omslaget absolut inte, jag tycker bara det är missvisande och jag hoppas det inte avskräcker folk från att köpa denna bra-iga bok!
Flickan ser lite finsk ut, förresten. Typ som en finsk 15-åring 😉
Sådär väna och oskyldiga är vi väl ändå inte?
*lägger till på redan episk önskelista*
*nickar godkännande och planerar lite Twitter-påminnesler med jämna mellanrum*
Åh, måste ta och läsa den. Låter riktigt bra.
It is! Helt rätt inställning! 🙂
Blir riktigt intresserad jag med. Bokar på bibblan.:)
Hoppas du kommer att gilla, men det tror jag!
Skriver upp på min bokinköpslista som snabbt blir längre och längre men tänk vad många nya bra böcker jag har i min ägo sedan… 🙂
True, that!
Pingback: Våren 2012, I welcome thee! | Bokbabbel
Pingback: Ungdomsdystopi, ja tack! | Bokbabbel
Pingback: Delirium | Tystnad
Pingback: YA-dystopi, ja tack! | Bokbabbel