Månadsarkiv: oktober 2011

Bland svartvitrandiga cirkustält

Publicerad den av
12

Sitter och klappar på The Night Circus som jag tyvärr hann tillbringa på tok för lite tid med under veckoslutet, men som jag en dryg fjärdedel in älskar förbehållningslöst. En cirkus som bara är öppen nattetid, underbar magi insprängd i intrigen, och såklart de av Helena (och mig!) så omhuldade Språk & Stämning. Några vidare tankar om den här pärlan så här på måndagskvällen:

a) Hur är det möjligt att förlaget som skapat årets vackraste omslag (läs: framsida) låter bokens baksida se ut som baksidan till en lärobok i statistik?
b) Kommer jag att hinna läsa ut boken innan det bär av mot sydligare breddgrader (med en noggrannt planerad boktrave och välgödd Kindle)?
c) … och visst kommer väl boken att vara lika fin ända till slut?
d) Hur ska jag få människor att förstå att den här boken inte bör missas? Ja, jag tittar på dig!

20111031-184803.jpg

A rose is a rose is a rose (och boken matchar den)

Publicerad den av
10

Nu vet jag inte hur ni andra resonerar, men för mig var den enda logiska följden av att vinna ett bokkärlekspris att helt enkelt fira det med… ett bokköp! (Nu föll ni av stolen, va?) Det blev Erin Morgensterns The Night Circus som fick följa med mig hem från bokhandeln, då jag effektivt ”glömde bort” att jag under mitt suktande efter den boken förvisso noterat att den finns att låna på biblioteket… Som en lustig bonus kan ses att det vrålsnygga omslagets färger matchar diplomet jag fick igår. (Eh. Jag lovar att den här bloggen ibland även fokuserar på, let’s say, litterära kvaliteter, inte bara väljer bok enligt devisen ”Hej den här boken skulle se snygg ut på bild med min ros!”…)

Anywhoo. Om ni ännu orkar titta lite på min nuna och läsa mina bevingade ord, kan ni läsa intervjuerna i Hufvudstadsbladet och Västra Nyland. Sedan är det nog sluttjatat om priset här på bloggen, ska ju t.ex. börja peppa inför den förestående bröllopsresans bokhög i stället! Trevligt veckoslut!

”Anyone might accidentally dig up the wrong grave”

Publicerad den av
3

Pretty Monsters av Kelly Link XXX½
Pretty Monsters är en novellsamling där man samlat de av Links noveller som handlar om/riktar sig till ungdomar. Som är fallet med de flesta ungdomsböcker betyder det här naturligtvis inte att inte vuxna skulle kunna läsa boken. Kelly Link skriver… finurligt, jag hittar inget annat ord. Det är roligt, det är påhittigt, och ibland dyker den mest speciella detalj upp helt oskyldigt. De flesta av novellerna innehåller någon grad av fantastik eller mild skräck, såsom t.ex. den första novellen ”The Wrong Grave” varifrån rubrikens citat är hämtat. Alla bibliotekarier som läser blir kanske glada över att höra att novellen ”Magic for Beginners” till stor del kretsar kring en tv-serie vid namn The Library. Min enda invändning mot boken är att den känns väldigt ojämn. Jag trivs bra, skrattar rentav till då och då, under framför allt första halvan av boken. Andra noveller vill jag däremot nästan bara skumma igenom. Det känns tråkigt – i dubbel bemärkelse.

Visst är omslaget snyggt förresten? Även i början av varje novell finns det ett citat ur novellen, och en snygg illustration. Det gillar jag!

Av kärlek till boken #2

Publicerad den av
28

Helsingfors bokmässa ordnades i år för elfte gången, och det var samtidigt elfte gången priset Rakkaudesta kirjaan/Av kärlek till boken delades ut. I år gick det till fem bokbloggare, och förutom att jag såklart är överlycklig över att ha varit en av dem är jag också på ett allmänt plan glad över att bokbloggare lyfts fram på det här sättet!

I prisjuryn satt bland annat Sofi Oksanen (OMG!) och journalisten/författaren Philip Teir, och motiveringen för Bokbabbel låter fritt översatt så här:

Jessica Andersin rent ut sagt slukar böcker. Förra året läste hon över 161 böcker, och skrev en nästan lika imponerande mängd bokrecensioner. På Bokbabbel-bloggen ser man också hur litteraturdiskussionen har förändrats i och med den digitala eran. Andersin upprätthåller på Twitter och på bloggen en dagligen pågående diskussion om böcker.

De fyra andra prisbelönta (finskspråkiga) bloggarna är: Morren maailma, Kirjainten virrassa, Jäljen ääni och Sallan lukupäiväkirja. Grattis/onnittelut!

Finsk media om priset: Pressmeddelandet på finska , Helsingin Sanomat, Nelonen (som illustrerar artikeln med just en bild på Oksanen)
Imorgon kan man även läsa intervju med mig i Hufvudstadsbladet och Västra Nyland!

Och slutligen: Hej alla nya läsare! Och tack, ni ”gamla” läsare, för alla gratulationer – och för att ni läser och kommenterar här på bloggen!

Bokmässan börjar!

Publicerad den av
1

I dag slår Helsingfors bokmässa upp dörrarna i Böle, och jag ska naturligtvis dit och snoka. Tyvärr passar mitt eget schema dåligt ihop med de författaruppträdanden jag är mest intresserad av, men jag vill ändå gå dit och insupa stämningen. Klappa på boktravar och så, ni vet. I år händer det dessutom en extra kul grej på mässan, men mer om det senare.

20111027-081438.jpg

Pressrum

Publicerad den av
7

Hej alla förlag, författare och annat folk som vill ha tag på mig! P.g.a. spamproblem* kommer jag inte längre åt min gamla bloggmail utan kan i stället kontaktas på bokbabbelblogg [at] gmail.com.

I övrigt finns jag på Twitter och på Facebook som vanligt!

*) Beklagar om någon av er utsatts för det!

Karen Campbell, I’m your fangirl*

Publicerad den av
11

After the Fire av Karen Campbell XXXX+
After the Fire tar vid tre år efter händelserna i The Twilight Time. Den börjar pang på, med att Jamie låses in i ett fängelse. Jag hinner redan tänka att han är där under cover, men snart framgår det att han anklagats för att ha misskött sig på fältet – ett gravt misstag som ledde till att en ung flicka dog. Det liv Jamie och Cath har byggt upp sedan Anna Cameron försvann ur deras liv raseras igen. Ironiskt nog växer Jamie som karaktär då han blir en spillra, en skugga av sitt forna jag. Även Cath växer ytterligare, och Anna som seglat omkring ute i periferin måste naturligtvis få sin plats i berättelsen.

Eftersom man från första sidan vet att Jamie kommer att hamna i fängelse, behöver man inte hålla andan för den sakens skull. Det gör man däremot ändå, för alltihop är så välskrivet och bra. Jamies funderingar i fängelset, det korrupta polisväsendet, barnen som undrar var pappa är, Anna och Cath som kretsar kring varandra men som inser att de behöver varandra. Jag tycker att ni ska plocka upp Karen Campbell i närmaste bokhandel eller bibliotek omedelbart, för det här är b-r-a! Själv ransonerar jag nu försiktigt mina Campbell-doser eftersom de fyra böckerna om Glasgow-poliserna (Shadowplay #3 och Proof of Life #4) inte kommer att bli fler. Karen Campbell skriver vidare på något annat – förhoppningsvis något lika bra.

*) Blink blink.

Inte riktigt 90 % ändå

Publicerad den av
10

I programbladet på bröllopet hade vi en pytteliten ”frågesport” om oss, och en av frågorna gällde hur många procent av böckerna i bokhyllan som är mina. Notera att procentandelen räknades ut i augusti, d.v.s. före den stora floden höstliga recensionsexemplar, men vad tror ni? De här var alternativen:

a) 84 %
b) 88 %
c) 80 %

Shop ‘til you drop

Publicerad den av
10

Surfade in på min önskelista på Amazon för att nätpeta på böckerna och bestämma mig för vilka jag skulle få klicka hem till Kindle inför resan. Råkade ramla över en suburban thriller där seriemördaren kallas ”the Librarian Murderess”, och efter det var det en enda lång shoppingstinn nerförsbacke. Hoppsan…! Som tur var Bokstävlarna stödjande inställd till min shoppingbonanza, och nu stöder jag i min tur Fiktiviteter som är i köptagen hon med. Ska bara försöka blocka Amazon från datorn först…

Psst, ni med läsplattor eller mobiler/surfplattor som ni kan läsa på – kolla in nya dito.se där man får sin första e-bok för bara 29 kronor! Själv valde jag Välkommen hem, men där finns en hel del andra godingar att välja mellan!

Theorin och de övergivna barnen

Publicerad den av
5

Sankta Psyko av Johan Theorin XXX½
Hittar ingen egen recension om boken för tillfället, men visst var det i Skumtimmen den där pappan på Öland höll på och smög omkring nätterna igenom medan han lämnade sina små barn sovandes i ett spökhus? Samma ”tema” går igen i den här boken: Jan Hauger som är nyanställd på ett dagis (eller en förskola som de nuförtiden kallas i Sverige) lämnar barnen sovandes i kuddrummet medan han smyger omkring i underjordiska gångar. Dagiset han jobbar på är nämligen kopplat – både administrativt och fysiskt – till mentalsjukhuset Sankta Patricia, eller Sankta Psyko i folkmun, på granntomten. Barnen har föräldrar som sitter inspärrade där, och eftersom alla barn inte har en annan förälder eller en fosterfamilj får de övernatta på dagiset.

Jan Hauger har naturligtvis inte helt rent mjöl i påsen, det framgår i ett tidigt skede att han har personliga orsaker till att söka sig till Sankta Psyko. Varvat med nutidsberättelsen får man så småningom också läsa om tonårs-Jan, och om en ung arbetande Jan som begår ett stort misstag övertramp. Ingenting av det som framgår kommer dock som chockerande nyheter för mig som redan hunnit ana mig till orsak-verkan-tankegångarna.
Innan jag läste Sankta Psyko hade jag redan hunnit läsa ett antal missnöjda recensioner och tweets om boken. Fullt så missnöjd som t.ex. Calliope är jag inte, men visst blir jag irriterad på det evinnerliga springandet i den underjordiska gången. Nej Jan, gå inte diiit…! Och slutet, vad hände där? Yo, deckar- och skräckförfattare, har vi inte diskuterat det här tidigare: om du redan skrivit 400 sidor kanske du kan lägga lite extra tid även på slutet? De blir så abrupta annars, och lämnar läsaren besviken.
Rec.ex. från Söderströms.

So, mr Barclay, we meet again

Publicerad den av
4

The Accident av Linwood Barclay XXX½
Linwood Barclay är tillbaka, och once again är miljön en amerikansk förort på östkusten, huvudpersonen en man och intrigen ett knepigt dilemma mannen och/eller hans familj utsätts för. I The Accident möter vi Glen, vars fru Sheila dör i en bilolycka. Vänner och släktingar beklagar det skedda, men Glen envisas med att det var något underligt med olyckan. Sheila hade inte problem med alkohol, varför skulle hon plötsligt stupfull parkera mitt på en motorvägsuppfart? Glen börjar såklart snoka runt lite, och stöter på en sjujäkla härva precis under den idylliska(?) förortsytan.
Jajamen, det är den gamle gode Barclay i farten, och som vanligt trivs jag i hans sällskap även om den här boken inte är hans mest medryckande. Kan dock irritera mig en aning på att Barclay ofta låter sin huvudperson ha så… grabbiga jobb. Är det inte byggmästare så så är det bilförsäljare eller innehavare av gräsklipparfirma. Undantaget som bekräftar regeln: journalisten i Never Look Away – boken som jag dock, ironiskt nog, varit minst förtjust i hittills…

Som Helena (the good book fairy) också påpekar, är Barclay duktig på att skildra det vardagliga som i den här boken är en vardag repad av finanskrisen. Jag tänker på Arnaldur Indridason, som i den senast översatta boken Svart himmel hade samma agenda, men som misslyckades och inte alls lyckades engagera läsaren. Det är tragiskt, men samtidigt snudd på förståeligt, hur människorna i The Accident alla börjar röra sig inom gråzonen för vad som är lagligt och olagligt. De, eller finanskrisen, eller båda tillsammans, målar in sig i ett hörn, och även när de fastnat i sitt hörn och väggarna hotar att rasa över dem har de svårt att be om hjälp. Hellre rör de sig mot ännu skummare metoder än erkänner sina misstag. Sina repade ytor.

Ett läsande hem

Publicerad den av
14

Ojdå. En läsande person som inte har några böcker hemma hos sig. Intressant läsning utan tvivel, och en nyttig påminnelse för oss alla att utnyttja biblioteken mer. Och handen på hjärtat #boblmaf, hur många olästa böcker har vi inte i våra hyllor, böcker som vi rentav glömt bort?

Samtidigt tycker jag ändå att det skulle kännas lite underligt att komma hem till en läsande människa som inte har några böcker hemma. Som om personen skulle ha gömt undan sina böcker någonstans, eller bara ljugit om sitt läsintresse. Eftersom jag för tillfället ligger hemma med världens onödigaste lilla feber tänker jag också – med risk för abibliofob-hyperventilation – på hur vidrigt det skulle vara att bli fången i hemmet p.g.a. sjukdom/världens undergång/annan liknande orsak utan att ha böcker att läsa…! The horror!

För mig utgör vår bokhylla dessutom – dess svällande, skrymmande storlek och tendensen till dammsamlande till trots – en väsentlig del av vår inredning. Ja, säger den, i det här hemmet bor en bokälskare (och hennes man som har ett mer normalt förhållande till böcker). Frågor på det?

Skilsmässoskildring

Publicerad den av
5

Anna och Mats bor inte här längre av Helena von Zweigbergk XXXX
Anna och Mats minns ni, det dysfunktionella paret från Ur vulkanens mun (minirecension här)? Tre år har gått sedan händelserna i den boken, och nu har de – tack och lov – bestämt sig för att skilja sig. De skaffar nya lägenheter, inreder nya barnrum åt Molly och Sebbe och försöker klara sig vidare på stapplande ben. Anna var den som fattade beslutet, Mats är bitter över det samtidigt som han – lite halvklyschigt nog – redan har hittat en ny, betydligt yngre kvinna. Samtidigt fungerar åldersskillnaden mellan Mats och Johanna, den nya kvinnan, som ett effektivt sätt att lyfta fram Mats förvirrning i alltihop.

Jag tycker väldigt mycket om den här boken, även om det gör ont att läsa. Anna och Mats vet det, likaså läsaren, de var tvungna att skilja sig. Ändå är det sorgligt. Mats mamma svansar kring barnbarnen och ojar sig och vojar sig och berättar att hon och Mats pappa minsann fortfarande är gifta även om de inte har haft ett lyckligt äktenskap. För barnens skull…
Molly och Sebbe lever varannanveckaliv hos föräldrarna, och det är hjärtskärande att läsa om hur Mollys första reaktion när hon ser sitt nya fina rum hemma hos pappa är att hon vill visa det för mamma. Sebbe är redan tonåring och försöker fnysa sig igenom alltihop. Min enda invändning mot den här boken är egentligen Elin (läs så får ni veta) och hennes inblandning i intrigen. Det hade jag nog klarat mig utan.

Pre-klick klick-funderingar

Publicerad den av
11

Medan resten av #boblmaf duktigt (men tråkigt) nog bloggar om sina köpstopp tänkte jag rebelliskt bryta den trenden och berätta att jag funderar på lite bokshopping (har faktiskt inte utnyttjat det där med att beställa böcker på nytt efternamn ännu t.ex.!). Vi åker på bröllopsresa om två veckor, och det här är således dagens inspirationsbild:

Emma Stone :: Awesome People Reading

Titlar som ligger bra till är The Language of Flowers (Diffenbaugh. Högst upp på önskelistan p.g.a. extrema habegär – Läsdagboken skriver både ”årets bästa” och ”Vit oleander-vibbar”, OMG! Must have!) och The Marriage Plot (sprillans ny Eugenides). Hade även funderat på The Magician King (Grossman) som nr tre*, men sedan a) twittrade Helena om en ny bra småstadsthriller, Lisa Ungers Fragile b) upptäckte jag att The Magician King finns på biblioteket. Jag vet att vi har talat om det förut men seriöst, vad är det för fel på en när man inte blir glad över en sådan biblioteksupptäckt?! *harkling-galen bokhamster-harkling*
Ytterligare kandidater är Vaclav and Lena som jag inte sett någon annan än Kafka på jobbet nämna – men hennes recension är å andra sidan mycket positiv. Och så skulle jag gärna se Karen Campbells fjärde bok Proof of Life göra de andra Campbell-böckerna sällskap…
Några tips? Vem vinner och vem försvinner? Och för klarhetens skull: alla dessa titlar finns tillgängliga till Kindle, så ni behöver inte ta eventuella ”Den finns ju bara i klumpigt inbundet format”-faktorer i beaktande.

*) Alla goda ting är tre heter det ju, och visst är det talet ännu någorlunda rimligt när det kommer till bokshopping? Visst?

Titelenkäten igen

Publicerad den av
9

Hurra för Bokstävlarna som har återupplivat idén med min gamla titelenkät! Lovely, jag vill ju såklart vara med igen! Reglerna är inte svårare än att man svarar på frågorna med titlar från böckerna ur ens bokhylla.

Hej! Vi har redan sagt hej då
Vem är du? Bara ett liv
Hur önskar du att du kunde vara? The Magicians
Vad gör du helst en ledig dag? 4 x prosa
Beskriv ditt favoritdjur? Underdog
Hur ser du ut? Vita tänder
Beskriv ditt humör i dag. Allt är upplyst
Vad är viktigast i ditt liv? Kärleken
Vad är helt oviktigt för dig? Människor helt utan betydelse
Beskriv en plats du trivs på. Room
Beskriv något du tycker är vackert. Vindens skugga
Vad längtar du mest efter just nu? Strandsommar
Vad längtar du inte alls efter? Hål i huvudet

Spadtag

Publicerad den av
22

Mörk jord av Belinda Bauer XXXX-
Steven Lambs familj är trasig. Hans morbror Billy försvann för nästan tjugo år sedan, antagligen ett offer för en mördare och pedofil, och sedan dess har Stevens mormor väntat. På att sonen kanske trots allt en dag skulle komma hem igen. Den sorgsna stämningen smittar av sig på Stevens ensamstående mamma, och på Steven och hans lillebror Davey. Steven vill att hans familj ska vara lycklig, och bestämmer sig för att söka efter morbror Billys skelett ute på Exmoorheden. Men heden är stor, och han vet inte riktigt var han ska leta, så Steven bestämmer sig för att ta kontakt med mördaren Arnold Avery i fängelset.

Det här är ingen regelrätt deckare (trots att den vunnit det prestigefyllda Gold Dagger-priset, och över älsklingen Karen Cambell ser jag!), utan snarare en roman som råkar innehålla en skurk. Starkast är romanen i sin skildring av lilla magra Steven som luktar unket och aldrig får goda smörgåsar eller chokladkakor i sin lunchlåda. Den sorgesamma familjeskildringen helt enkelt. Jag tycker precis som Bokstävlarna att bilden av seriemördaren Avery blir lite ensidig och att slutet blir onödigt pang på, men överlag är det här en bok som sticker ut. Vanlig roman + thriller = sant!
Rec.ex. av Modernista.

Hur är jag som läsare?

Publicerad den av
6

Enligt O, drottningen av enkäter ni vet, har fnulat ihop en enkel enkätversion där man fetstilar det påstående som bäst beskriver en själv som läsare. Jag hakar såklart på!

Hur är du som läsare?
Snabb / Långsam
Läser alla ord / Skummar en del
Gillar långa beskrivningar / Hoppar över det som inte får handlingen framåt
Kommer ihåg detaljer / Kommer ihåg i stora drag
Undviker tjocka böcker / Läser gärna tegelstenar
Tycker om tunna böcker / Tycker tunna böcker ofta saknar något
Idealboken är på mindre än 400 sidor / Idealboken är på mer än 400 sidor
Tjuvkikar på slutet / Läser aldrig slutet förrän boken är just slut
Väljer efter omslag /Skiter fullständigt i ytan
Läser baksidestexter / Undviker baksidetexter
Väljer boken efter rekommendation / Vill helst välja själv
Rekommenderar ofta böcker till andra / Rekommenderar sällan böcker
Hör det jag läser i huvudet / Hör aldrig det jag läser
Gillar ljudböcker / Gillar inte ljudböcker
Läser främst böcker i en genre / Gillar att variera min läsning
Läser alltid på svenska / Läser på flera språk
Är bra på att komma ihåg böcker jag har läst / Glömmer lätt både titlar och författare
Skriver upp det jag läser / Skriver inte upp det jag läser
Läser varje dag / Läser mer sällan
Tycker läsning är avslappnande / Tycker läsning är ansträngande

Nu har jag ju svårt att vara så här svartvit, det är inte alltid lätt att svara på de här frågorna då jag rätt ofta är någonting mittemellan. Detaljer eller stora drag t.ex., det beror ju så på boken! Kommer även ihåg titlar och författare rätt bra – däremot kan jag ha svårt att minnas vad boken riktigt handlade om. Hur svarar jag då?