Fifty Shades of Grey av E L James (för skämskuddig för att kunna betygsättas)
Den här boken fanns rekommenderad och/eller på topplistan i alla bokhandlar vi var inne i i New York. Så fort jag kom hem nappade jag sedan åt mig boken från jobbet. Oh well. Ni vet kanske redan vi det här laget att boken ursprungligen är skriven som fan fiction kring Twilight-böckerna, och det märks verkligen. Inget övernaturligt förvisso, men likheterna är i övrigt legio:
– Den svaga kvinnan möter mystisk man med stark vilja
– Kvinnan älskas även av en annan man som hon dock betraktar enbart som en vän
– Den mystiske mannen har ett mörkt förflutet och är adopterad av sina föräldrar
– Den mystiske mannen är väldigt rik
– Den mystiske mannen stalkar kvinnan, d.v.s dyker upp hela tiden och när hon minst anar det
– Den mystiske mannen sägs dofta väldigt gott och speciellt
– Genom boken lopp förekommer vissa uttryck onödigt ofta. I Twilight var det ”his cold marble chest”, i Fifty Shades är det ”oh my”, ”my inner goddess” och ”holy crap”. Förvänta er alltså minst ett av dessa på varje uppslag (I’m not kidding!)
Det är med andra ord en helt ny nivå av skämskuddeläsning här. Och det blir egentligen aldrig ens riktigt spännande – men ändå är det något som lockar mig att läsa vidare. Kommer att bli galen på upprepandet av de där uttrycken, men nyfiken som jag är vill jag veta hur det går för Anastasia och Christian. Så åtminstone tvåan kommer jag väl att köpa, sen får vi se. Håhåjaja.
Bokbabbel 
Jag har utmanat dig här http://denvarbra.wordpress.com/2012/04/27/elvan-fragor-serverade/ mvh Jessica/denvarbra
Spännande!
Tur att Kindle finns, så fort den här blir känd i Sverige vill man ju inte bli sett med den 😉
Mkt bra poäng! Och för icke-läsplatteägare finns det ju ogenomskinliga pocketskydd
Haha, jag har just läst den på min kindle. Jag har också läst uppföljaren och kan varna för att the inner godess får ett ännu livligare liv i tvåan. Man blir smått matt på de där återkommande uttrycken. Hennes hjärta fortsätter också att hoppa in i hennes mun med jämna mellanrum. Men underhållande är det ju.
Helena på Dark Places har entligt Twitter börjat på trean, så hon lär väl också rapportera vad det lider. Knepigt det där när jag å ena sidan är nyfiken, och å andra sidan vet att jag kommer att irritera mig på de där uttrycken
Ta det från en som snart genomlidit närmare 1500 sidor av ”oh my”, ”holy crap” och ”inner goddess”: man tröttnar. Oh my, som man tröttnar. Hade ändå lite skämskudderoligt i första boken. Undrar lite varför det 1) måste vara en trilogi och 2) måste projektilsläppas allt på en gång? Risken för överdos är ju överväldigande.
Håller helt med om dina funderingar, tror också att jag måste sprida ut det lite grann om jag över huvudtaget ska läsa!
Bra idé!
Jag spred alltså inte ut läsningen utan läste alla tre på fyra dagar. Det blev lite overload. Rekommenderas inte. Men nu är det gjort.
För trots att det inte är högklassig, mångfacetterad litteratur det handlar om vill man hela tiden veta vad som skall hända. Och det händer mycket, det är inte som om det bara är ett spår som följs i boken utan snarare… fem? Ovanlig berättarteknik, tycker jag, med så många vitt skilda vändpunkter i en och samma bok.
Kan ju inte säga annat än att jag imponeras av författaren som gör mig frustrerad och irriterad men ändå får mig att överväga att läsa vidare!
Oh my. Jag har läst kanske 100 sidor och den har känts lite … grå hittills. Kanske den blir mer underhållande när det är dags för hennes inre gudinna komma fram 😉
Det är typ precis vid hundra sidor det börjar hända faktiskt!
Du har visst redan fått utmaningen, men jag kanske kan utmana dig jag med 🙂
http://www.hundora.se/bokkupan/2012/05/utmanad-och-utmanar/
Titta gärna in på min blogg, jag har frågat dig 11 snabba 🙂
Oj, det blir visst 33 frågor då 😀
Men åh jag hade kunnat skriva din text ovan. Jag känner precis likadant. Jag sitter och rodnar ena stunden och med skämskudden andra. Men ändå vill jag läsa vidare. Ska försöka knåpa ihop några ord inom kort. Nummer två påbörjas idag och nr står i hyllan. Jag måste ju veta hur det blir i slutändan…
Ska nog skaffa tvåan från jobbet, men DP-Helena läste visst alla tre i ett sträck och ledsnade enligt Twitter totalt, kanske man borde ge det en lite paus. Knepigt detta läsande av dåliga böcker 😛
Kanske en paus är klokt. Jag började nyss på tvåan och ja… en paus kanske hade varit att föredra… Men jag kör på!
Alltså jag blir helt galen på den här. Lyssnar på den som ljudbok och JESUS vad irriterande! Särskilt hennes ”subconscious” vs hennes ”inner goddess” är sjukt störande – och det blir extra tydligt när man hör orden läsas. Hur kan man föra en dialog med sitt omedvetna? Då är det ju inte omedvetet, hallååå!!! Och hur kan det omedvetna gömma sig bakom soffan?? ARGH. Alltså yay för mommy porn och massa snusk i böcker (keeps one going) men måste den vara så klantigt redigerad, med upprepningar (exakt samma meningar på varje uppslag t.ex. ”his bla bla bla interrupted my erotic reverie”) och en massa dåliga svordomar (holy cow/holy shit/holy fuck)? Jag måste nog absolut ta en paus innan tvåan. Får bli nåt kyskt viktorianskt som komplement.
Frågan blir då, förstås: how come att vi går på det här? Är alla brudar så svältfödda på mjukporr att OH MY plötsligt blivit häftigt? Mera kvalitetsmjukporr behövs tydligen. Kanske ett skrivprojekt som Kulturfonden kan sponsra??
Pingback: Bokbabbel 2011-2014 | Bokbabbel