Med bokhyllan som medicinskåp

Inne på Litteraturmagazinet skriver Esther Hansen en krönika om ett litterärt medicinskåp. Böcker som fungerar lugnande, tröstande eller uppmuntrande – och helt biverkningsfritt. Hansen räknar upp några författare och titlar – högt upp kommer två finländare, Arto Paasilinna och Tove Jansson! – och undrar vilka böcker vi själva har i våra litterära medicinskåp.

För mig handlar det egentligen inte om specifika böcker eller ens författarskap i sig. Mest lugn/tröstad/glad blir jag över vetskapen att jag har den där bokhyllan full med både gamla bekantskaper och – framför allt? – böcker som fortfarande väntar på att få bli lästa. Om jag blir sjuk, när jag ska ut och resa eller bara en helt vanlig vardag. Ibland plockar jag ut gamla favoriter och bläddrar i dem, speciellt när det gäller bokhyllan på sommarstugan där det finns böcker jag inte har tillgång till året runt. Men bara att stryka med handen längs bokryggarna är tröstande, att le lite skamset när jag ser att jag ju inte läst den där boken ännu. Eller den där och den där. Min bokhylla är tryggheten som finns där ifall jag blir sjuk (eller istiden kommer). Precis som jag vill ha det.

Inte så mirakulös

En tid för mirakel av Karen Thompson Walker XXXX-
Den här boken var nog bland våren Topp Tre mest efterlängtade böcker för mig. Dystopi och coming of age, helloooo precious liksom! Boken släpptes så gott som samtidigt nu i juni på en hel massa språk världen över, men Helena hade fått läsa förhandsex och var rätt så lyrisk. Jag? Mjo.

Julia är elva år, bor i Kalifornien och tillbringar dagarna med sin bästa vän Hanna. Den sjätte oktober briserar dock nyheten om insaktningen (the slowing). Jorden har börjat snurra långsammare, och först minuter och sedan timmar läggs plötsligt till dygnen. Jag tycker Thompson Walker beskriver den första dagen/tiden efter nyheten väldigt väl – människorna är förvirrade och lite oroliga men samtidigt finns det inget nyheterna kan visa upp. Inga bilder på rykande tvillingtorn eller ett tsunamidränkt Thailand – insaktningen drabbar hela världen men i början finns det inget som liksom kan illustrera det. Jag håller dessutom med Helena om att Julia känns trovärdig; allt Thompson Walker skriver om vänskap, spirande förälskelse och de första insikterna om att vuxna inte är så perfekta som man tror fungerar riktigt bra.

Mina invändningar gäller främst två saker; språket och slutet. Det senare ska jag inte orera desto mer om, och jag vet inte ens själv hur jag hade velat att det skulle ha slutat. Bara inte sådär… platt. Språkmässigt känner jag att jag troligtvis skulle ha fått ut lite mer av läsningen ifall jag läst boken på originalspråk, eller åtminstone inte på ett språk där översättningen trollats fram i all hast. Själv reagerar jag inte på konkreta fel, det är mest en känsla, men Nina twittrade under sin läsning om detaljer hon stört sig på och som hon troligen kommer att nämna i sin recension så småningom.
Är med andra ord inte så begeistrad som jag hade hoppats på att vara, men gillade definitivt. Mina förväntningar var ju skyhöga, och det är synd på att något som hade kunnat vara Den Ultimata Bokbabbelboken var bra men inte ultimat. Kommer att hålla ett öga på eventuell framtida utgivning av samma författare, och tycker ni gott kan läsa En tid för mirakel. Men vänta till pocketen.
Rec.ex. från Norstedts.

Nu så!

20120625-214903.jpg
När vädret ute känns über-höstigt (och inte på det där romantiserande sättet à la exempelvis 2010 och 2011) kan man drömma sig bort till slutet av september och BOKMÄSSAN! Tjohoo! Har ni redan hittat måste-seminarier?

Soliga somrar i Ungern

The Book of Summers av Emylia Hall XXXX-
Beth Lowe är vuxen och lever livet i London, då hon en dag får ett brev från Ungern som berättar att hennes mamma har dött. Med brevet följer en slags scrapbook som modern samlat ihop under de sommarveckor Beth tillbringade i Ungern som barn. Beth bläddrar i albumet och sjunker ner i minnena. Allt eftersom vävs historien fram, även vad det egentligen var som hände då Beth var sexton. och som fick henne att att lämna Ungern för evigt.

I sulked, and painted my finger nails a rotten shade of plum that not even I particularly liked.

Ja, det här är en riktig sommarbok. Jag älskar beskrivningarna av moderns hus i Ungern, den soliga gräsmattan, den skuggiga svala skogstjärnen. Allt må vara nästan löjligt bekymmersfritt där, med den målande styvfadern, den söta grannpojken och den spralliga mamman i broderade tunikor. Jag gillar också Beths gradvisa förändring från liten flicka till ung kvinna. Det jag stör mig på är det repetitiva och nästan taffliga sätt författaren väljer att låta Beth blicka tillbaka på sin barndom – vi förstår att varje nytt foto representerar en ny sommar/ålder utan att det skrivs ut så otroligt explicit. Men det är egentligen bara en liten detalj. Att Beth och hennes pappa kommunicerar så dåligt och bara dricker té i stället för att prata/gråta ut känns för mig rätt främmande, men det där kan väl vara så olika. Hur som helst, trevlig läsning som rekommenderas främst under sommartid (eller kanske när längtan till sommaren är som störst? Det där är ju också olika, om man vill läsa om något som ligger nära en själv, eller något helt främmande.)!

På G

Hej ni, nu är jag inloggad här igen! Medan jag VAB:ar* min lilla bokblogg tycker jag ni kan gnugga händerna åt några bra bokiga händelser som är på G inom de kommande månaderna. Bokmässan såklart, dit det är hundra dagar kvar imorgon och inte i dag. Sara Bergmark Elfgren ska sommarprata i P1, det måste jag ju lyssna på över internätet ety bor på andra sidan havet. Det var ju annars också många författare som ska prata i år, är även sugen på att lyssna på åtminstone Jo Nesbö och Jenny Jägerfeld. Och Märta Tikkanen!

Och en stor nyhet som (återigen) får mig att yla över att jag bor här i Finland: Elizabeth Hand kommer till Uppsala och intervjuas av allas vår Helena Dahlgren. Iiih! Stör mig något alldeles omåttligt att jag inte kommer att kunna delta, men ni andra måste ju bara åka dit. Förhoppningsvis ser det dessutom ut som om jag kommer att vara i Stockholm fredagen efter det (14.9), så ni som känner er bloggträffssugna kan ju skriva in det sådär preliminärt i era kalendrar.

Vad ni har att se framemot inom den allra närmaste framtiden? Well, rykande färska Bokbabbel-inlägg ju. Bara jag kommer ihåg hur man gör när man bloggar ska jag leverera rapporter om bl.a. S.J. Bolton, Drömbokhandeln, Happy Happy och lite annat smått och gott. Och jo, bilder på det där biblioteket som ni efterfrågar, tyvärr saknas där fortfarande såväl belysning som ordning (förutom i just skönlitteraturhyllan, där är det full koll!), men tro mig, jag är definitivt motiverad att fixa till det rummet. Stay tuned, gott folk, här ska skakas liv i blogg!

*) Vård Av Blogg ju.

100 dagar!

Hurra, i dag är det hundra dagar kvar till bokmässan! Jag har förberett mig genom att häromdagen klicka hem seminarieprogrammet – ett trevligt klick klick eftersom det ju är gratis! Här kan ni göra samma, och här finns programmet i PDF- och blädderform om ni inte orkar vänta på pappersversionen!

Status

Hej bloggen, minns du mig? Vi är nyinflyttade i vår radhuslägenhet, och jag har nog aldrig läst så lite som de senaste tio dagarna. Betänk t.ex. att jag kommit enbart hundra sidor in i nya Flynn-boken trots att jag haft den i min ägo i två veckor! Crazy, I know.
20120611-200923.jpg

Men men, även om jag är fullt upptagen med flyttstök (biblioteksfixande inkluderat!) och Livet och allt det där, kan ändå glimtar av det där bokpassionerade jaget skymta fram. Till exempel haffade jag de här sommarläsningsosande (och nagellacksmatchande!) böckerna på jobbet i dag. Tror nog att de + Gillian Flynn + ett allt mer iordningställt nytt hem leder till att ni snart får höra mer av mig igen!

Sov du lilla bokmal

Men alltså, hur fint är inte det här lapptäcket på en skala? Granna Penguin-pärmar med titel och allt, allt gjort i tyg. Tyvärr är det tillverkat bara för sömmerskan själv, men om någon av er känner sig jättehändig är det ju bara att sätta igång..! Tror bestämt man skulle sova väldigt gott under ett sådant där täcke! Eller bara bli glad varje gång man går in i sovrummet och ser sängen bäddad så där fint.

Glittrande ytor och ekande tomhet

Om man håller sig i solenav Johanna Ekström XXX½
Ytan är allt, i alla fall i berättarjagets fina hem på Stora Skuggan. Både hemmet och familjen måste alltid vara redo att ställa upp på fotografier, eller ta emot nyfikna gäster. Inte bara hemmet skiner, det gör även familjelyckan och kreativiteten hos författarföräldrarna.

Jag tänkte: Jag måste röra vid allt så att det blir till, så att jag blir till. Kan jag inte benämna saker och människor finns jag inte. Och när jag har gjort det kan jag lämna människorna, sakerna, innan de lämnar mig.

Familjen reser ofta, och när det vankas fest hemma får barnen vara med, sitta under matbordet och rentav delta i diskussionerna. Ändå framkommer det snart, genom såväl de vackra men obehagligt kyliga ordvalen, som genom mer explicita meningar att även (?) denna vackra fasad är just en fasad. Nej, det är inte alkoholism eller misshandel, men i stället denna fixering vid yta, allt som är vackert. Och även om festerna kan bli nog så livliga, finns det samtidigt ett krav på att ständigt hålla känslorna i schack, ständigt visa upp yta yta yta.

Om man håller sig i solen är en självbiografisk roman, där Johanna Ekström gör upp med sitt förflutna som dotter till Margareta Ekström och Per Wästberg. Dessa biografiska anspråk berör mig inte under själva läsningen, för mig fungerar romanen även som ren fiktion betraktad. Att den sedan berör och i viss mån ”fläker ut” riktiga människor, gör den förvisso inte viktigare, men kanske är något man reagerar mer på. Johanna Ekström gör det oförlåtliga och skrapar i den glänsande ytan. Långa repor blir det.

Flytt pågår

Igår såg det ut ungefär så här när Casa de Bokbabbel skulle flyttas från lägenheten till nya radhushemmet. Nu är det mesta bara kaos, och de närmaste dagarna är det nog flyttlådorna och inte bloggen som får min största uppmärksamhet. Men så småningom hoppas jag kunna visa upp min nya stolthet – ett eget litet bibliotek!

Månadssummering maj 2012

Roslund & Hellström – Två soldater
Douglas Kennedy – Ögonblicket
S.J. Bolton – Blood Harvest
Tove Jansson – Sommarboken
S.J. Bolton – Sacrifice
Megan Abbott – The End of Everything
Alexander Söderberg – Den andalusiske vännen
Karen Walker Thompson – En tid för mirakel
Charlaine Harris – Deadlocked
Maria Sveland & Katarina Wennstam (red.) – Happy Happy

Antal böcker på finska/engelska: 0/4
Antal novellsamlingar: 0
Antal ungdomsböcker: 0
Antal graphic novels: 0
Antal tegelstenar: 4
Antal böcker lästa på Kindle: 1
Sammanlagt antal: 10

Månadens bästa: Att jag hittade författaren S.J. Bolton!
Månadens sämsta: Söderberg var otroligt hypad men jag gillade inte alls.
Månadens överraskning: Att jag öppnade läsmånaden med tre tegelstenar på raken, och dessutom läste ytterligare en senare i månaden.
Månadens besvikelse: Charlaine Harris Sookie-serie håller på att tappa gnistan totalt.