En tid för mirakel av Karen Thompson Walker XXXX-
Den här boken var nog bland våren Topp Tre mest efterlängtade böcker för mig. Dystopi och coming of age, helloooo precious liksom! Boken släpptes så gott som samtidigt nu i juni på en hel massa språk världen över, men Helena hade fått läsa förhandsex och var rätt så lyrisk. Jag? Mjo.
Julia är elva år, bor i Kalifornien och tillbringar dagarna med sin bästa vän Hanna. Den sjätte oktober briserar dock nyheten om insaktningen (the slowing). Jorden har börjat snurra långsammare, och först minuter och sedan timmar läggs plötsligt till dygnen. Jag tycker Thompson Walker beskriver den första dagen/tiden efter nyheten väldigt väl – människorna är förvirrade och lite oroliga men samtidigt finns det inget nyheterna kan visa upp. Inga bilder på rykande tvillingtorn eller ett tsunamidränkt Thailand – insaktningen drabbar hela världen men i början finns det inget som liksom kan illustrera det. Jag håller dessutom med Helena om att Julia känns trovärdig; allt Thompson Walker skriver om vänskap, spirande förälskelse och de första insikterna om att vuxna inte är så perfekta som man tror fungerar riktigt bra.
Mina invändningar gäller främst två saker; språket och slutet. Det senare ska jag inte orera desto mer om, och jag vet inte ens själv hur jag hade velat att det skulle ha slutat. Bara inte sådär… platt. Språkmässigt känner jag att jag troligtvis skulle ha fått ut lite mer av läsningen ifall jag läst boken på originalspråk, eller åtminstone inte på ett språk där översättningen trollats fram i all hast. Själv reagerar jag inte på konkreta fel, det är mest en känsla, men Nina twittrade under sin läsning om detaljer hon stört sig på och som hon troligen kommer att nämna i sin recension så småningom.
Är med andra ord inte så begeistrad som jag hade hoppats på att vara, men gillade definitivt. Mina förväntningar var ju skyhöga, och det är synd på att något som hade kunnat vara Den Ultimata Bokbabbelboken var bra men inte ultimat. Kommer att hålla ett öga på eventuell framtida utgivning av samma författare, och tycker ni gott kan läsa En tid för mirakel. Men vänta till pocketen.
Rec.ex. från Norstedts.
Bokbabbel 
Nämen ojdå! Jag som tyckte språket var levande och garanterat o-platt. Kanske är det en översättningsgrej? Det känns onekligen som en bok som gör sig bäst på originalspråk. Sedan är det alltid kämpigt att börja läsa en bok med skyhöga förväntningar. Det kan ju bara gå åt ett håll om man startar uppe i stjärnorna…
Slutet var platt, inte språket! Men tror att jag hade gillat boken mer om jag läst på engelska!
Jag håller också med om plattheten i slutet. Tycker att många av karaktärerna bara slarvades bort. Vet inte om min recension har publicerats ännu men hojtar till när det sker! Jag kollade lite på de första sidorna via amazon och tyckte definitivt att språket verkar fungera bättre i orginalet. Inte så konstigt kanske, men synd med slarv. Också synd att översättarna nästan alltid bara lyfts fram när de gör ett dåligt jobb.
Ja, ids inte skriva ut namn här men jag tror vi tänker på samma karaktärer! Länkar till din recce här sedan när du lagt upp den på bloggen!
Har också funderat på det där med översättningar, tror jag ska ägna dem ett eget inlägg!
Låter verkligen som något som bör läsas i originalspråk. Lite som Tana French, som jag tycker tappar mycket av sin magi i översättningen.
Tyckte Tanas tvåa (som jag läste först) funkade okej, men när man väl läst på originalspråk vill man inte återvända 🙂 Tror Karen Campbells skotska thrillers sorteras in i samma kategorier, där finns helt enkelt språkliga nyanser som är så gott som omöjliga att få med!
Jag läste hennes första på engelska och den andra på svenska och gillade inte alls tvåan lika mycket som alla andra gjorde. Skyller på översättningen! Har iaf lärt mig av mina misstag och ska följaktligen läsa trean och fyran på engelska. 🙂
Tvåan är ju nog rätt annorlunda från de andra! Jag gillade, så som jag brukar gilla alla böcker som påminner om DHH. Projekt: läsa den där DHH eftersom jag troligen skulle gilla den också… 😛
Kanske sommarten 2012 blir en DHH-sommar …? Och den måste du ju garanterat läsa på engelska, översättningen är horribel.
Skaffade den på engelska förra sommare, så jag är nog redo!
Pingback: Nu e’re klippt! | Bokbabbel