Citatsamling, eller varför ni måste läsa ”Målarens döttrar”

Målarens döttrar av Anna-Karin Palm XXXX+
Åh! Jag gjorde verkligen helt rätt i att spara den här boken till sist, av de tre Palm-böcker jag lånade från biblioteket. För hur fin är den inte? Känner att det här kommer att bli en bok jag kommer att jaga på antikvariat, för det här är en bok jag vill äga, markera alla underbara formuleringar med post its eller hundöron (gasp!).

Barndomsvärlden. Senare kunde Laura ofta tänka att den framstod som en bilderbok: stora, färggranna bilder, sida vid sida utan text. Med minnets trevande fingrar vände hon blad efter blad och det var som om bilderna djupnade i färgen, förtätades, för var gång hon bläddrade i boken. Somliga bilder öppnade sig mot dofter, ljud och rörelser, men de flesta av dem var blanka och stumma, utan ingångar.

Här löper två berättelsespår parallellt, dels ett relativt nutida spår (även om det inte finns mobiltelefoner utan människorna mest skriver brev!) där Maria och hennes äldre bror Martin reser till England för att följa upp ett spår efter pappan som försvann när de bara var små barn. Och sedan berättelsen om Laura, målarens dotter som målar själv, som lever lyckligt obrydd om världen utanför huset på den engelska landsbygden även om världskrig rasar.

Kärleken är ett ljudlöst skri i ett ensamt efteråt.

Det är så himla bra, som ni ser på mitt maniska inklistrande av citat här. Hundra procent språk och stämning, och även två berättelsespår som ovanligt nog intresserar lika mycket. Spåren har en koppling förstås, men jag tänker väldigt lite på den, sjunker bara ner i Anna-Karin Palms magiska språkvärld och låter mig vaggas till ro.

[…] och hon tar ett par steg och alltid, alltid kliver hon så att det knarrar till i parketten och rörelsen fortplantar sig till kristalljusstaken som står på det smäckra runda bordet i valvet, och hur dess små prismatiska hägnen avger ett pinglande, sprött ljud och kristalliskt som vore det en doft […]

24 tankar på “Citatsamling, eller varför ni måste läsa ”Målarens döttrar”

  1. Tappar andan en stund när jag läser ”Kärleken är ett ljudlöst skri i ett ensamt efteråt.” Wow!
    Hittade för övrigt en gul liten bok av Palm här hemma: Lekplats (tyckte att jag kände igen namnet sist du talade om henne).

  2. Åh vad jag älskade den här boken när det begav sig! Jag minns att jag gick i nian och släpade med mig den ganska tunga inbundna utgåvan överallt. Älskar att A-K Palm är en sådan anglofil!

  3. Fråga till er som vet mycket: finns hon översatt till engelska? Har en engelsk kollega som tror att svensk litteratur är utan vackra utbroderingar av texten, ”not flowery” som han uttryckte sig. Han har dock bara läst Milleniumtriolgin och Mankell förstås… men jag tänkt tipsa om att det finns gott om annat också.

  4. Pingback: Bokbabbel 2011-2014 | Bokbabbel

  5. Hej, hittade denna tråd när jag sökte på boken, kan glädja alla som vill läsa Målarens döttrar att boken ges ut på nytt i pocket till våren 2016. Visst är det en fantastisk läsupplevelse man bär med sig! Hälsningar Klara på Bonnierförlagen

  6. Pingback: Orsaker att se fram emot 2021 | Bokbabbel

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s