Snöstorm och julböcker

Här hade jag tänkt be om tips på julböcker, men så utlovar både Dark Places och Bokomaten en kommande julboksbonanza, så då är det väl bara för mig att luta mig tillbaka och vänta på deras inlägg. Även i nyaste ViLäser finns några juliga böcker listade. Själv är jag på jakt efter något i stil med Dash and Lily jag läste ifjol. Men inte chick lit! Helena mumlade något om Agatha Christie och Maria Lang på Facebook, det låter också mysigt!

snöstormHär i södra Finland har vi för övrigt en helt galen snöstorm på G just nu. Fru Bokbabbels känsla för snö är nog rätt varm, men nu blev det liksom lite väl mycket på en gång. Behöver tack och lov inte lämna mitt trygga fort i dag annat än för att skotta utanför dörren med jämna mellanrum, men tittar klentroget ut i trädgården på hur vårt trädgårdsmöblemang nu har försvunnit under snömassorna som blåser in. Inser att det är för de här tillfällena man bokhamstrar under resten av året, visst?

Önskar er en skön helg och en glad första advent! Ni som följer mig på Instagram (@bokbabbel) såg kanske redan vår adventsstake med vinkorkar?

Anthony inte lika gripande som Alice

Love Anthony av Lisa Genova XXX+
Det här var en sådan bok som plötsligt bara existerade, utan att jag hade koll på att den var på väg att ges ut. Ännu bättre sedan när biblioteket gick med på att köpa in den – alltså varför har jag inte sysslat med inköpsförslag tidigare, va? – och jag kunde hugga tänderna i den. Förhoppningsvis låter författaren bekant för er, det är nämligen hon som ligger bakom den alldeles fantastiska Alzheimer-skildringen Still Alice som jag fortfarande tänker på ibland. Även Left Neglected var intressant, även om den inte nådde upp till Alice-höjder. Och nu så, en tredje bok, där temat lite mer indirekt än i de två tidigare böckerna är autism. Och det tycker jag är intressant att läsa om (note to self: läs den där Picoult-boken på samma tema du har där i bokhyllan..!). Den här gången är det dock alltså en av huvudpersonernas barn som lider av autism, så även om mammans oro och frustration är gripande, blir man inte lika berörd som i de tidigare böckerna. Jag tänker inte gå in på hur, men ibland får man dock en inblick i ett autistiskt barns tankar, och det gillar jag, det känns väldigt äkta och trovärdigt med olika rum i hjärnan för olika saker (Ögon, Beröring, Räknande etc.), och att någon med grav autism inte kan vistas i mer än ett rum åt gången. Tyvärr blir det här dock aldrig mer än en väldigt basic småsmörig amerikansk roman som jag aldrig annars hade plockat upp, om det inte hade varit för författarnamnet. Synd på så rara ärter!

Bokvåren är räddad!

Puh, här har jag ju, efter att ha blickat på den inte-så-upphetsande svenska vårutgivningen, trott att jag ska vara tvungen att läsa bara hyllvärmare hela våren (å hemska öde, hehe. Har ju samlat på mig en hel del skatter i hyllorna, som den bokhamster jag är, så det skulle knappast gå någon större nöd på mig). Tack och lov kan man lita på att DP-Helena gräver fram anglosaxiska godbitar att hugga tänderna i, klicka er vidare för att ta del av dem!

Och som Helena konstaterar där i slutet av inlägget, visst finns det också en viss charm i att inte veta allt om utgivningen på förhand? Att det fortfarande finns utrymme för roliga överraskningar? Förvisso får jag ju många av ”överraskningarna” via träffsäkra tips från andra bokbloggare, men ändå, lyckan är ju total när man hittar en efterlängtad bok i bokhandeln och bara ”Va? När har den här utkommit?”.

Blåmärken

Dare Me av Megan Abbott XXXX-
När Helena började twittra om den här boken tyckte jag den lät lite bekant. Och ser man på, där fanns den ju redan på min önskelista på Amazon, utan att jag hade någon aning om hur den hamnat dit. Troligen i samband med att jag läste The End of Everything i våras, en bok jag också gillade mycket. Megan Abbott alltså, ett hett tips. Oklart varför jag inte genast begav mig ut för att utforska mer av hennes författarskap faktiskt.

Dare Me handlar om cheerleading, men det här är ungefär så långt från Jessica Wakefields pompom-viftande och flirtande med fotbollsspelarna man kan komma. Miljön är förvisso suburbia, men med blåmärken, ätstörningar och nypande i magfläsket. Berättarjaget Addy och hennes bästa vän har alltid varit oskiljaktiga (much like flickorna i The End of Everything faktiskt), men när de får en ny tränare förändras allt från träningsrutinerna till flickornas dynamik. Addy ser upp till den nya tränaren och vill göra allt för henne, medan Beth blir allt mer elak i sina kommentarer och sitt handlande. Abbott skriver på sätt som konstigt samtidigt blir svidande konkret och lite vagt. Så där att man nästan känner blåmärken på sina egna innerlår samtidigt som man undrar vad det riktigt är som pågår.

Titelsvar

Återanvänder det gamla tricket med att svara på frågor med boktitlar från din egen hylla, men med nya frågor. Häng på, vetja!

Hej!
Now You See Me.
Hur känns det?
Allt är bara bra, tack.
Hur har din dag varit?
4 x Prosa.
Vad har du på dig just nu?
Dagens outfit.
Vad lyssnar du på just nu?
Sånt man bara säger.
Vad ser du om du tittar till vänster?
Allt är upplyst.
Hur är vädret hos dig?
Marraskuu on musta hauta (November är en svart grav).
Vad ska du göra i helgen?
The Gathering.
Vad önskar du dig till julklapp?
Tvåsamhet.
Hur ska du fira jul i år?
Någon sorts frid.

Snabbtitt på vårutgivningen

Innan alla blir helt upptrissade av julstress och -kalendrar på diverse bloggar (inte denna dock), tänkte jag att vi skulle ta oss en snabbtitt på vårutgivningen 2013. Är det bara jag eller är den lite… trist? Nu har inte riktigt alla kataloger kommit ännu, och de som har kommit har jag inte granskat under lupp, men en snabbkoll ger vid handen att det är förvånansvärt få böcker jag känner mer än max ett ljumt intresse för. Trist!

Två klart lysande stjärnor på vårens bokhimmel dock: Sjukdomen, d.v.s. andra delen i Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan handskar-trilogi. Ser framemot att lära känna karaktärerna bättre, troligen är det i den här boken Rasmus & Benjamin kommer ut för sina föräldrar t.ex.
Och den andra, Den bästa dagen är en av dag av törst av Jessica Kolterjahn. Calliope ooh:ade lite över den redan igår, och visst låter den så gott som perfekt? Kolterjahns fina språk i kombination med en berättelse om Karin Boye i Berlin = mums! April, kom fortare!

Bubblare: En sekund i taget, en dystopi (!) av Sofia Nordin. Tycker Nordin har varit som vassast just på ungdomsboksfronten, så har rätt höga förväntningar på den här!
Jag är den som skall komma, Johanna Nilsson. Nilsson närmar sig religionstemat igen, då hon skriver om en psykotisk kvinna som hävdar att hon är den återuppståndna frälsaren. Gissar på att den, som många andra av Nilssons böcker, kommer att bli tung men bra att läsa.
Nymfens tid, Susanne Axmacher. Utomäktenskapligt barn, krigsutbrott och lite Helsingforsmiljö. Lite smånyfiken är jag allt!

Vilka böcker ser ni framemot?