Tell the Wolves I’m Home av Carol Rifka Brunt XXXX+
Johanna L på Bokhora läser en bok och hyllar den, Onekligen hakar på och när jag väl fått boken framför mig älskar jag också. Lex The Fault in Our Stars kan man kalla det, och motsvarigheten för i år är Tell the Wolves I’m Home.
Året är 1987, och precis som i Gardells Torka aldrig tårar…, skördar aidsen unga män, den här gången på andra sidan Atlanten. Unga män vars släktingar blir kvar och sörjer, även om de inte riktigt vill tänka på vad det var som dödade den de älskade. June Elbus är 14 år, och hennes coola, roliga, snälla morbror Finn har just dött. Han var gay, och det var väl någorlunda allmänt känt, men det som alla däremot hållit hemligt för June är att Finn hade en s.k. ”special friend”, Toby. Men det var Toby som smittade Finn med aids, och det har Junes mamma aldrig kunnat förlåta honom för. Toby tar dock kontakt med June och vädjar till henne om att få träffa henne eftersom han vet att hon saknar Finn lika mycket som han gör.
Coming of age möter skräcken kring aids, möter syskonkärlek/-rivalitet möter konst och kultur. Att Finn var en duktig konstnär och att Junes storasyster Greta sysslar med teater passar bra ihop med bokens tema om hemligheter och saker som man inte berättar för varandra. Det blir mycket sammanbiten och förtigen sorg, många förbjudna känslor och förvirrade tonåringar. Hela tiden med ett säkert språk och en rätt så lågmäld ton.
Plus there’s just something beautiful about walking on snow that nobody else has walked on. It makes you believe you’re special, even though you know you’re not.
Och June då, hon är så fin! Som tycker att hon nog inte är särskilt speciell, som saknar tiden när Greta inte var elak mot henne, som går omkring i sina läderstövlar och önskar att hon levde på medeltiden. Som går och pantar på sina minnen om Finn och blir förtvivlad när hon inser att det ibland ligger hemligheter begravda också i dem.
Själv är jag däremot inte överdrivet förtjust i den här tavelgrejen som genomsyrar hela berättelsen, men det verkar jag vara ganska ensam om. Oberoende: läs!
P.S. X Publishing hade turen att haffa rätten till översättningen, så i höst kommer boken på svenska!
Bokbabbel 
Nämen, reccade du också den igår? Vår småfreakiga litterära samstämmighet fortsätter! Och ja, visst är den fin! Total älsk från första sidan för mig. Kan så relatera till June, men även faktiskt till Greta. En liten juvel! Hade du den brittiska utgåvan med allt fint extramaterial? Gissa om jag gick igång på låtlistan…? Mvh Nörd (som gillade tavelgrejen jättemycket)
Ja, hajade till när jag såg din recension i readern imorse och tänkte att vi nog synkar så bra 🙂 Kanske dags att ta sig an ”Among Others” snart va?
Ja, jag gillar också Greta, hon är ju inte alls en så platt karaktär som det först verkar! Och ja, har också utgåvan med extramaterialet, trodde först att det bara skulle vara en massa instuderingsfrågor som det brukar vara, men det fanns ju andra pärlor i stället!
”Among Others”: JA, hög tid! Då kan vi köra gemensamt bokprat, tycker jag. 🙂
Pingback: Böcker i bersån: Sjukdom | Bokbabbel