Vem är du? Vad kan vi göra tillsammans?

Det här är frågor från Feelgodbibliotekarien som jag hittade hos Litteraturkvalster & Småtankar.

1. Varifrån bloggar du? Finland! Närmare bestämt Finlands näststörsta stad Esbo, som ligger precis invid Helsingfors och därför fungerar som en enda jätteförort/sovstad.
2. Förlag på hur vi bokbloggare skulle kunna samarbeta bättre med varandra? Det är vi väl rätt bra på redan? Enligt O och Fiktiviteter läser ju t.ex. Gone Girl simultant nu, och tidigare har de listat bokbloggarens tio budord. Och ibland trillar det in mail till mig där jag ska ge boktips, svara på frågor om bloggande el.dyl. som sedan oftast publiceras på någon annans blogg, t.ex. i julkalendrar. Vi bokbloggare är trevligt nog en väldigt samarbetsvillig skara.
3. Förslag på hur vi skulle kunna samarbeta med förlag och/eller bibliotek? Vi som får recensionsexemplar samarbetar ju redan i viss mån med förlag, likaså de som ibland lottar ut böcker på bloggen. Vad gäller bibliotek kunde det ju vara kul med t.ex. en boktipsarkväll eller att bloggaren skulle komma dit och berätta om bokbloggandet. Och lämna tipslappar i böckerna som Litteraturkvalstret föreslog, den idén gillar jag!
4. Beskriv dig själv i form av en befintlig eller påhittad boktitel! Gå inte ensam ut i natten.
5. Här skulle man egentligen hitta på egna frågor, men p.g.a. tidsbrist och fantasilöshet norpar jag Litteraturkvalstrets eminenta fråga om vad som för mig själv kännetecknar det perfekta blogginlägget: Även om det ibland kan kännas roligare eller åtminstone lättare att skriva bara någon kort kommentar till en boknördig bild jag har hittat (som dessutom oftast genererar flest kommentarer), är jag som mest nöjd när jag har skrivit någon recension eller reflektion där jag får med både fakta/intrigbeskrivning etc. och mina egna åsikter och tankar i en bra blandning. Där jag är nöjd med min egen röst, kanske blir lite personlig, och där tankegången och diskussionen fortsätter i kommentarsfältet. Recensionen av TATUH 1 är ett sådant exempel.

Annonser

10 thoughts on “Vem är du? Vad kan vi göra tillsammans?

  1. Ja visst är det härligt när det ryker ur kommentarsfälten. Det händer dock att man själv är riktigt nöjd med ett inlägg, men ingen kommenterar. Då vet man varken ut eller in. Var det dåligt eller är det helt enkelt ett ämne som är svårt att lämna respons på? Bloggarens dilemma: man kastar ut något i cyberspace utan att kunna kontrollera mottagaren. 🙂

    • Jag tror att det beror på 1) att så många läser blogginlägg på mobilen och/eller i någon Reader, så att man kan gilla och ooh:a bäst man vill när man läser, men att man sedan glömmer eller inte orkar gå in och kommentera igen 2) Det är något som är svårt att lämna respons på. T.ex. bokrecensioner, om man inte själv har läst boken och därför har något att komma med, blir det ju mest ”Vill läsa!” man kan kommentera, och det känns kanske trist?

      • Du har en poäng. Jag kommenterar nästan uteslutande om jag sitter vid datorn då det brukar bli för komplicerat eftersom man många gånger måste vara inloggad på sin WP. Och precis som du säger man tänker göra det men glömmer av det.

      • Jag tror lite som du, det är svårt att kommentera på recensioner om man inte läst boken. För visst känns det ganska torrt att kommentera Vill läsa den också så där fem gånger på en vecka. Sen är jag sådan också att om det är en bok jag vill läsa så läser jag inte recensioner för jag vill inte bli det minsta spoilad.

        • Ja, man måste väl bara tänka att man oftast skriver de där ”Vill läsa” på olika bloggar, d.v.s. verkar inte så upprepande men gör fem bloggare glada 🙂 Men jag vet att det är många som inte alls läser recensionen om de inte läst boken, så det försvårar ju saken. Eller motsatsen, när ALLA har läst t.ex. Gardell eller ”Cirkeln” och sedan recenserar det på samma dag = overload!

          • Tror tyvärr att om man skriver en allt för lång och djuplodande rec är et nog många som inte orkar läsa heller.. Plus, som sagt, alla kan ha en åsikt om en rolig bild men inte om en bok man inte läst el kanske ens vill läsa.

            Själv kommenterar jag betydligt mindre sedan jag började läsa allt på paddan och alltid har en hand upptagen dessutom. Paddan tillåter mig inte heller att kommentera på tre av fyra bloggar så då blir det mer sällan.. Nu sitter jag för ovanlighetens skull dock vid en vanlig dator.=)

            • Men DET är ju ledsamt, om folk inte orkar läsa! Om jag ser att det verkar vara någon megarecension på G på rubriken i Readern (och alltså inte ”orkar” läsa just då), sparar jag inlägget till en senare tidpunkt.
              Jag tycker snarare du kommenterat mer aktivt på sistone, iaf här hos mig. Skattar mig extra lycklig då! 🙂 (Du får lära pocketen peka på bokstäver på paddan ;))

              • Jag läser gärna långa, eftertänkta recensioner, men om jag har bråttom så sparar jag dem till jag hinner läsa och då känns det ibland lite sent att kommentera. Jag tror också att det för många kan kännas oöverkomligt att kommentera på ett långt och genomtänkt inlägg, för att man tycker att svaret måste leva upp till det. Eller så tänker jag, som upplever precis samma som du, ju längre och mera mångsidigt jag skriver, desto färre kommenterar. Ändå vet jag att det finns de som läser, för det jag skrivit kommer ofta fram när jag talar med folk.

                • Fast jag tycker inte man ska vara rädd för att kommentera ”för sent”, här ser jag ju t.ex. de senaste kommentarerna och blir snarare extra glad om någon velat kommentera ett äldre inlägg. Fast det låter ju bra det där med att inlägget redan är så genomtänkt att kommentarer är överflödiga 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s