Precis vad jag behövde

Six Years av Harlan Coben XXXX
sixyearsNi som läst bloggen i några år vet ju hur det är. I mars läser jag Harlan Cobens nyaste bok, och i september är det dags för hans frenemy Linwood Barclay. De tävlar i samma liga, Coben och Barclay, skriver bladvändarthrillers som oftast utspelar sig på den amerikanska östkusten där en Helt Vanlig (Vit) Man plötsligt befinner sig i en underlig och farlig situation som vänder upp och ner på allt han känt och litat på. Så även denna gång alltså, men den här gången tror jag bestämt att Coben, som känts lite trubbig de senaste åren/böckerna, har skärpt till sig och seglat upp som den nya favoriten i det ständigt pågående racet mellan dessa två författare.

För sex år sedan såg Jake Sanders sitt livs kärlek Natalie gifta sig med en annan man. Det kom som ett slag i solar plexus för honom, men efter vigseln bad Natalie honom lämna dem ifred. Jake försöker läka sitt brustna hjärta genom att vara en bra collegeprofessor (här kommer det en minidos akaporr förstår ni! Jake frekventerar även The Library Bar som är precis vad det låter som, ett gammalt bibliotek som gjorts om till bar! Mm..!), men då han en dag får syn på Natalies man Todds nekrolog bestämmer han sig för att åka till begravningen. Och visst är Todds fru där – men hon är inte Natalie! Naturligtvis börjar Jake leta efter Natalie, och naturligtvis framkommer det att här ligger inte bara en utan flera hundar begravda.

Efter en rätt så trög mars-läsmånad var det här precis vad jag behövde. Jag sjunker direkt in i Coben-universum och dras med av berättelsen. Boken är starkare i början, även om jag gillar bladvändarspänningen blir det lite väl invecklat och konspiratoriskt för min smak där mot slutet, men jag liksom andas in hela berättelsen och kommer ut stärkt på andra sidan. Tummen upp för Coben (och Barclay) som fortsätter att leverera precis de böcker man ibland vill läsa!

4 tankar på “Precis vad jag behövde

  1. Precis samma sak för mig: ”Six Years” blev en vändpunkt för mig efter en katastrofalt dålig läsperiod. Så skönt att han fortfarande kan leverera, Coben! Nu längtar vi efter nya Barclay – psst, du har väl förresten sett att berättelsen som tidigare utkom som Quick Read omarbetats till en fullängdsroman, Never Saw It Coming? Har inte läst den än fast den funnits ute i hela två månader.

    Sedan blir nästa års Barclay-standalone en fortsättning på No Time For Goodbye! Tack vare sociala medier vet jag att vår polare Linwood precis skrev färdigt det första utkastet.

    • Sjukt synkat av oss med den här boken alltså, allt från läslyft till rec.dag (nästan)! 🙂

      Jag läste Clouded Vision back in the days, så även om jag som vanligt minns cirka noll av den, tror jag faktiskt att jag ska skippa Never Saw It Coming (petade på den i Dubai och om jag minns rätt var den fortfarande rätt tunn). Intressant däremot med en stand alone-fortsättning! Blir spännande att se om det är Coben som tar hem thriller-priset i år 🙂

      • Ja, spännande! Fascinerande, är det inte, hur de skriver och publicerar så punktligt, år efter år! Och att de hela tiden får nya idéer…!

  2. Pingback: Coben – Barclay, 1-0 | Bokbabbel

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s