Du går inte ensam av Mari Jungstedt XXX+
Två små flickor försvinner på Gotland, en från centrala Visby där hon lekt utanför sin mammas frisersalong och en annan från höstmarknaden i Hemse. Polisen jobbar snabbt och effektivt för att försöka hitta flickorna medan de ännu är vid liv. Kommissarie Anders Knutas är delvis sjukledig på grund av utbrändhet, men ljuset återvänder till hans liv i form av kollegan Karin. I hur många böcker har det inte osat bränt mellan dem?
Det är med andra ord en klassisk Jungstedt-bok vi har att göra med. Gotlandsmiljöer, otäcka fall, polisfluff. Jag har nog ”vuxit ur” de här böckerna nu, vill gärna ha lite mer av det psykologiskt mörker som hittas i en del anglosaxiska thrillers. Det är inte du Jungstedt, det är jag. Vad som däremot är Jungstedt är ett brott som går från noll misstänkta till en brottsling på några rader, det tycker jag inte om. Jag kan inte nog tjata om vikten av att bygga upp boken inför slutet och upplösningen, att inte avklara det på två-tre sidor. Fast det blev en liten twist ändå…
Rec.ex. från Bonniers.
Alltså, jag borde prova Marie Jungstedt, får kanske bli till hängmattan
Mycket lämplig sommarläsning skulle jag säga!
Nä men åh, de låter som om jag måste ta upp Jungstedt igen då, jag har nämligen det motsatta problemet, den anglosaxiske deckarvärlden är lite för grym för mig känns det som. Jag vill helst ha en klassisk whodunnit där allt är främst frid och fröjd plus lite mord. Fast för den sortens underhållning vet jag inte om det finns något annat botemedel än Dame Agatha?
Det är ju ändå en viss skillnad på Agatha och Mari. Men du kanske ska testa svenska motsvarigheten till Agatha Christie, nämligen Maria Lang?
Ah, tack för tipset ska kolla in 🙂 Om jag överlever det faktum att huvudpersonen heter Puck 😀