Polis av Jo Nesbö XXXX+
Jag kan ha sagt något om att det kanske snart borde börja ta slut mellan Harry Hole och mig, sluta medan vi är på topp liksom. Så att det inte drar ut likt en tv-serie som borde ha förstått att sluta när den var som bäst (Friends och How I Met Your Mother, jag tittar på er!). Men ändå squeelade jag förtjust när jag såg att det var en ny bok på väg, kastade mig över den så fort jag slitit upp kartongen och sögs direkt in i boken. Vi är helt klart inte färdiga med varandra ännu, Harry och jag.

Harry är dock fysiskt frånvarande början. I och med att det på själva pärmen står ”En Harry Hole-thriller” spoilar jag nog inget när jag berättar att herr Hole himself nog dyker upp efter ett tag. Poliserna i Oslo står nämligen handfallna inför ett extra obehagligt fall som drabbar deras egna. Under loppet av några månader hittas tre poliser mördade vid samma datum och på samma plats där han tidigare utrett ett ouppklarat mord. Vad är det riktigt som händer?
Jo Nesbö har alltid skrivit spännande och tjocka böcker. Den här boken känns som den tjockaste hittills (606 sidor) och Nesbö blir nästan lite manisk med sina cliffhangers och situationer som kan tolkas till det värsta och som ibland är det och ibland inte. Jag irriterar mig en hel del på det, men förlåter ändå Nesbö när han på något sätt bara får allt att fungera. Slutet blir lite tvetydigt, man kan då minsann inte andas ut i alla fall. Klyschigt men sant: Nesbö gör det igen!
Rec.ex från Piratförlaget.