Sex and the mammaliv av Hannah Widell XXX+
Våren 2013 – perioden då jag hetslyssnade på podcasts och läste böcker inspirerade av dem. Som Hannah Widells självbiografiska roman då. Hannah från podcasten Hannah & Amanda som under några lager fniss och hääärligt kan prata om riktigt djupa saker också. Och vara totalt beroendeframkallande.

Utan att ha något direkt belägg för det förutom de korta styckena och tidsindelningen i romanen, tolkar jag boken som en något omarbetad version av den anonyma blogg Hannah Widell skrev när hon som frånskild ensammamma försökte hitta tillbaka till dejtandet och kärleken. Göra om och göra rätt. För den som lyssnat på podcasten är historien bekant, och i ärlighetens namn tillför boken kanske inte särskilt mycket. Det är hångel och snygga män hit, lite namedroppande av Stockholmskändisar dit. Tills boken abrupt tar slut och man i en epilog får veta snabbversionen av hur det gick när Hannah träffade sin nya man. Mycket saknad efter dottern när hon är hos pappan, mycket prat om piffning inför utekvällar. En handling som inte skulle hålla för någon tjockare bok, men som – främst på grund av podcasten – håller mig tillräckligt nyfiken i nästan tvåhundra sidor att jag utan problem slukar boken. Även om jag tror att jag håller mig till enbart podcasten i fortsättningen.