Än klappar hjärtan av Helena von Zweigbergk XXX-
Men. Men. Det här är ju kvinnan som skrev så oerhört bra om Anna och Mats och deras uppslitande äktenskap och skilsmässa. Målade fram karaktärer man förstod, irriterade sig på och kände för. Svidande dialoger, träffsäkra scener. Ja ni hör nu, förväntningarna på den här nya romanen var höga. Och tyvärr infriades de nog inte.
Kanske försöker hon axla för mycket den här gången, von Zweigbergk? I stället för att låta romanen vila på två människor axlar blandar hon nu i stället in tre systrar och lite grann deras mamma också. Systrar vars äktenskap havererar, företag står på ruinens brant, hälsa sviker. Vars barn inte heller mår bra, och så bubblar dessutom gamla svek och oförrätter upp till ytan. Det blir alldeles för mycket helt enkelt, och speciellt då för von Zweigbergk som varit så stark i det lilla. Nu flängs scenerna förbi i stället, för man ska vidare till nästa kris. För att använda ett slitet och dessutom mycket underligt uttryck: synd på så rara ärter!
Rec.ex. från Norstedts.
Men oj då, den här boken hade jag bespetsat mig på. Hörde när von Zweigbergk pratade om den i Babel och det lät så lovande. Får kanske tänka om.
Men Johanna L på Bokhora skrev (som du också märkt) positivt om den 🙂 Själv måste jag se Babel-avsnittet!
Ja, jag kan rekommendera Babel avsnittet 😉. Men det är en del av charmen med bokbloggar att åsikterna om en och samma bok kan skilja sig så mycket.
Absolut, det är ju verkligen intressant, speciellt om det blir diskussion i kommentarsfälten! Det ÄR ju trots allt alltid ”bara” frågan om subjektiva åsikter!
in deed 🙂 Hoppas springa på dig på bokmäsan
Ja! Därhittar man mig, lystra till muminsvenskan bara 😉
Tråkigt! Brukar gilla hennes böcker mycket.
Jag med! Förväntningarna var också därefter!