Det här inlägget är helt obegripligt för den som inte känner till historien, men i dag har jag faktiskt träffat Vixxtoria (som förhoppningsvis kommer att återuppta sitt bloggande vad det lider). Ett ”episkt #boblmaf-ögonblick” skrev Calliope på Twitter, även om The Book Pond var den enda som bevittnade den ömma scenen IRL. Möjligen kommer det att skrivas in i bokmässans historik vad det lider?
Episkt var ordet! 🙂
Jag tror fortfarande inte att det är sant!
Ja, man riktigt kände historiens vingslag där och då. Kanske bra att jag var ögonvittne också, för trovärdighetens skull 😉
Man vet ju aldrig med Vixx faktiskt!
Hör Chariots of fire i bakgrunden och ser framför Vixx och Bokbabbel som hälsar på varandra i slow motion..
Alla andra människor omkring liksom frös. Tiden stannade. Världsalltet höll andan.
AW MAJ GADD. Jag skulle ha velat vara där!
Kan fortfarande inte fatta att JAG var där 😉
Pingback: Så var min femte bokmässa | Bokbabbel
Men vad sjutton säger du? Nu blev jag genast väldigt avundsjuk! Det måste vara årets händelse!
Haha, fint att alla i #boblmaf inser det historiska! Det var stort, det var det verkligen!
Pingback: Bokbabbel 2011-2014 | Bokbabbel