Storm i bokvärlden

Hej vad det har blåst i bokvärlden denna vecka! Massolit köper Forma Books, och det är ju rätt spännande med David som köper Goliat. Och på tal om Forma gick ju den friska fläkten och fellow pocketshopparen Marcusbiblioteket och vann titeln årets bokblogg – märk alltså hur även jag försöker claima lite bekantskap och band till denne bokbloggarmaffians omtyckte guldgosse. Bloggambassadörerna, göteborgarna, pocketshopparna; alla står vi där och river och sliter i Marcus ;).

Väldigt trist att höra var det att X Publishing lägger ner på grund av privata skäl. Det var ju faktiskt X som gav oss Melina Marchetta, Carol Rifka Brunt, Jessica Johansson m.fl., ett litet förlag med stora namn och fina böcker. Hoppas det finns intressenter som kan ta över och förvalta på ett vettigt sätt!

Sent i november

Höstens lugna gång mot vinter är ingen dålig tid. Det är en tid för att bevara och säkra och lägga upp så stora förråd man kan. Det är sköt att samla det man har så tätt intill sig som möjligt, samla sin värme och sina tankar och gräva sig en säker håla längst in, en kärna av trygghet där man försvarar det som är viktigt och dyrbart och ens eget. Sen kan kölden och stormarna och mörkret komma bäst de vill.

sentinovemberJag har en holländsk bekant som varje år läser om Tove Janssons Sent i november vid den här tiden. Vilken fin tradition! Och sedan kan man i princip gå över direkt på Trollvinter, och i Det osynliga barnet finns en berättelse om när muminfamiljen för en gångs skull är vaken under vintern och får höra att alla väntar på något som kallas Julen.

2014 skulle Tove Jansson ha fyllt 100 år, och det firar Schildts & Söderströms med att ge ut nya utgåvor av de fantastiska Muminböckerna. Jag har själv tre av dem, och det är helt klart läge att uppdatera samlingen. Har ni läst? För ni vet väl att de lika gärna kan läsas av vuxna? Jag älskar stämningen, det ibland melankoliska, det stillsamt filosofiska.

Donna Tartt-enkäten

D.v.s. frågor Donna Tartt herself har svarat på, och som vi bloggare såklart också vill besvara. Via Bokhora, frågorna översatta av Dark Places.

Vad läser du just nu? Läser du helst en bok i taget?
Hägring 38 började jag på i förrgår, några timmar innan det blev klart att Westö inte fick Augustpriset (vilket jag inte trodde heller, men hoppades lite lokalpatriotiskt ändå). The Goldfinch trivs jag bra med/i, men den är ohemult tung att släpa runt på, och En dramatikers dagbok 20052012 borde jag läsa mer aktivt i, i längre sjok. Så svaret på den andra frågan blir väl att jag kanske helst skulle vilja läsa en bok i taget, men att det sällan blir så.
Bästa boken du läst hittills i år?
Hmm, när jag scrollar genom ♥ på min Läst-lista är det många fina läsupplevelser som möter mig. Gillade verkligen The Girls och Feberflickan t.ex., samt Nattbarn och The Buddha in the Attic. Men kanske får jag säga Hugh Howeys Shift ändå, var så blown away redan under läsningen och den har stannat med mig efteråt (även om den i rättvisans namn var den jag läste sist av de här böckerna jag nämner).
Vilka är dina favoritförfattare?
Gaah, har så svårt för de här frågorna med favoritförfattare och -böcker. Beror ju på humöret också, och om det gäller böcker med lite mer kvalitet eller författare jag blir superglad över att läsa att det kommer ut nya böcker av (t.ex. McMahon, Barclay). Men Gillian Flynn måste ju nämnas! Och Lionel Shriver. Therese Bohman och Malin Kivelä är också fina, hoppas på att få se långa författarskap från dem!
Läser du någonsin självhjälpsböcker? Kan du rekommendera något inom genren?
Jag citerar DP-Helena rakt av: ”Jag fixar inte riktigt självhjälpsböcker, men kanske att Kroppspanik kan räknas som en ovanligt lyckad och smart sådan? Jag rekommenderar den i vilket fall.”
Finns det några böcker som vi kan bli förvånade över att hitta i din bokhylla?
Nja, det tror jag väl inte? Och skulle det vara något finns det ju alltid Mr Bokbabbel att skylla på vid behov ;).
Vilka slags historier dras du till?
Coming-of-age-romaner, mörka psykologiska thrillers, s.k. ”vanliga romaner” – snälla kan vi komma på en bättre beteckning för dem? Typ romaner som Helena von Zweigbergk, Moa Herngren, Christina Stielli skriver? Sådana! Och aka-porr, d.v.s. böcker som utspelar sig i akademisk miljö, på universitet och internatskolor. Mm!
Några du undviker?
Böcker som beskrivs som ”roliga skrönor” – ryser redan vid tanken. Inte heller chick lit är mig grej, böcker som One Day och Me Before You balanserar ännu på rätt sida av fluffet, men det behövs alltså lite deppighet för att jag ska gilla boken (hej vad jag låter sund och frisk..!).
Hur organiserar du ditt hemmabibliotek?
I alfabetisk ordning enligt författarens efternamn, skön- och facklitteraturen skilt. Även graphic novels har ett eget hyllplan. Tre språk och bandtyp blandas hej vilt, men serierna är såklart i rätt ordning.
Behåller du böcker eller ger du bort dem?
Både och. Jag älskar min stora bokhylla (och min läsplatta), men med den takten jag köper och får böcker så är jag även tvungen att också rensa (med långa tänder).
Identifierade du dig med några litterära figurer när du var barn? Vilka var dina hjältar?
Hjältar var kanske barnen i Fem-böckerna, medan identifikationen snarare gällde Montgomerys Emily och dylika.
Om du fick träffa vilken författare som helst, död eller levande, vem skulle det bli?
Hmm, får kanske säga Jules Verne? Älskade Jorden runt på 80 dagar när jag var liten, kan på riktigt ha läst den tjugo gånger!
Besvikelserna, de överskattade böckerna, de som helt enkelt inte är så bra: vilken bok kände du att du borde gilla (fast du inte gjorde det)?
Rules of Civility (Towles) och The Other Typist (Rindell). Alla andra knäbörjde av läslycka, och jag tyckte det var bra men samtidigt lite irriterande. Det är något i den där tidens halvstela repliker som skorrar illa hos mig.
Senaste boken du lade åt sidan utan att läsa ut?
Minns inte. Vilket nog säger att det var bra att jag lade undan den.
Om du fick vara vilken karaktär som helst ur litteraturhistorien, vem skulle du välja?
Känns som om jag borde komma på något riktigt klatschigt här, men det står helt still. Är det någon karaktär som jag identifierar sig väldigt mycket med kan den även kännas irriterande på grund av för liknande karaktärsdrag som jag själv, och är den väldigt annorlunda så kan jag inte relatera ordentligt eftersom jag inte förstår hur hen tänker/agerar.
En bok du alltid tänkt läsa men inte kommit dig för att läsa ännu?
The Secret History (jag ska, jag ska)!
En bok du skäms over att du aldrig har läst?
Inte någon specifik bok, men ibland känns det som om jag borde ha lite fler klassiker under rocken.
Vad ska du läsa härnäst?
Avsluta mina dundertegelstenar är väl tanken, och så ska jag faktiskt hämta hem Rörgast från biblioteket i dag. Samtidigt börjar jag bli väldigt sugen på någon thriller på engelska, så vi får se hur det blir. Lustläsning ftw!

Lyxig ögongodis-bok

Welcome Home av Leila Lindholm och Ulrika Magnusson
welcomehomeFörutom böcker knarkar jag inredningstidningar en masse. Inredningsböcker not so much, men hade hört gott om den här boken (en icke namngiven trevlig förläggare ryktas rentav ha skapat en Pinterest-mapp i författarens ära ;)) och var inte sen att reservera den på biblioteket (hur ofta skriver jag inte den meningen nuförtiden förresten? Länge leve biblioteken!). Och oh la la, här var det ögongodis för hela slanten. Lite onödigt ”pyntig” känns boken ibland, själv vill jag inte ha riktigt så där många grejer framme. Skulle heller inte ”våga” ha så där mycket färg. Men ändå, vilken härlig bok att bläddra i! Teman enligt hemmets olika rum, fotografier och texter och tecknade bilder, planskisser, inköpsställen. Och den känns så lyxig också, med tjocka, halvmjuka pärmar, tjockt matt papper och ett inkluderat bokmärke. På Leilas blogg kan ni se en liten sneak peak ur boken. Jag blir sugen på att äga boken själv, för till skillnad från många andra coffee table-böcker känns den här som en bok man faktiskt skulle bläddra i flera gånger, faktiskt läsa och använda. Min favorit av kapitlen tror jag är det om hemmakontoret, men alla är inspirerande på sitt sätt. Vill liksom inte lämna tillbaka den till biblioteket…
Oslagbart julklappstips till dig själv eller någon i din närhet som är ens det minsta intresserad av inredning!

Gåta

20131125-100855.jpg800 + 1 200 + 800 sidor

Vem är det som (slalom)läser och läser och aldrig kommer till bokens sista sida..?
Fast Nyckeln tror jag faktiskt jag kommer att läsa ut i dag. Varning för att bokbloggarnas hörn av internet kommer att explodera i recensioner nästa måndag då det är första recensiondag..!

Framåtblickande fredag

Jaha, var det kanske två veckor sedan jag trodde att våren 2014 skulle vara en tid då jag skulle hinna läsa lite hyllvärmare? Tji fick jag – till min glädje – för nu börjar det ju dyka upp allt möjligt intressant! Schildts & Söderströms katalog presenterar nya romaner av både Peppe Öhman och Mia Franck, pålitligt duktiga Karin Fossum och Anneli Jordahl har skrivit nytt och min favorit Moa Herngren är tillbaka bland vuxenromanerna efter ett inte helt lyckat besök i ungdomsgenren. Och att Linda Skugge skriver om sitt läsande och skrivande, det känns intressant! Vem i bokbloggarmaffian är inte en constant reader liksom?

På engelskspråkigt håll levererar åtminstone Harlan Coben och Elly Griffiths troget. Nytt på kommande även av gamla trotjänare som Jennifer McMahon och Erin Kelly, och vad gäller andra bokbabbelkompatibla författare på det språket tänker jag mig att t.ex. Helena ”Önsketankesgooglaren” Dahlgren, Calliope och Lingonhjärta kommer att tipsa mig om fler böcker att längta efter.
Har ni hunnit bläddra i vårkatalogerna redan? Vad ser ni fram emot?

Flyt som en fjäril

Flyt som en fjäril, stick som ett bi av Elin Nilsson XXXX+
flytFin titel, snyggt omslag, bra bok! Nähä, en lite längre analys kanske?
Just sport är jag nog rätt ointresserad av att läsa om i böcker – förutom simning kanske, det är något med de ekande simhallarna och det tysta suset under vattnet som fascinerar mig, så oerhört mycket intressantare att läsa om än de evinnerliga joggingturerna alla angstande romankaraktärer alltid drar ut på. Här har vi i stället Miranda som satsar stenhårt på simningen och tränar nio gånger i veckan för att kunna bli uttagen till till ungdoms-SM och kanske landslaget. Skolan får lida, kompisarna försöker hon hinna med, och familjen slipper hon gärna – nog för att hennes föräldrar är de vanligaste som går att finna på denna jord:

De tycker att meningen med livet är att renovera vardagsrum och ”öppna upp”. Vilket betyder att det inte finns minsta skrymsle i det här huset som inte är uppöppnat och vitmålat.

Hennes storebror Elias hoppade däremot av gymnasiet och sitter nu inlåst på sitt rum med stängda rullgardiner och spelar World of Warcraft hela dagarna. Kommer inte ens ner och äta middag, och Miranda hatar den amöba som har tagit över hennes brors kropp. Det känns ganska i tiden, med WoW och å andra sidan bästisen Johanna som har en blogg som det hela tiden ska fotas för. Inte så där pedagogiskt tillrättalagt ”internet är dåligt”, men i viss mån tankeväckande kan jag tycka. Säkert en bra bok för skolklasser att läsa rentav?
Jag diggar verkligen Miranda! Hon är riktigt rolig, utan att det blir påklistrat, och när det blir mörkare längre fram i boken, då förstår man verkligen henne och hennes känslor. Det blir rätt sorgligt faktiskt, och jag förvånas över slutet, men på ett bra sätt (tror jag). Överlag gillar jag massor, tycker att ni ska läsa!
Johanna L gillade också (tack för tipset!), och nämner att det finns en tidigare bok av Elin Nilsson. Läge att kolla in tror jag.
Rec.ex. från Alfabeta.

The word you’re looking for: äntligen!

20131120-092606.jpg

Så äntligen mötas vi då, Nyckeln och jag! Peppen är naturligtvis monumental och lägligt nog har jag en tvåtimmars tågresa framför mig imorgon. Fram tills dess gäller det att smyga till mig lästid närhelst det bara går (hur viktigt är det att duscha egentligen..?). Och ni som redan läst den förresten: nåde er om ni spoilar!

Prologue Tea

aliceHåller ni i er nu, för nu ska ni få höra om något underbart? Nämligen teblandingar inspirerade av klassiker! Serien heter Prologue (bara en sån sak!), teerna lär ska smaka något som karakteriserar romanen, och förutom ursnygga förpackningar så är även bokens första mening tryckt på en av burkens sidor.

sherlock2prologuetea

Fast tyvärr är det här väl lite för bra för att vara sant – produkterna existerar nämligen inte i verkligheten utan är endast ett projekt i grafisk design. Brööl, vill dricka de här teerna ju!

Konsumentverkets direktiv för bloggare

Intressant, Konkurrens- och konsumentverket har här i Finland gett ut direktiv för hur bloggare ska gå till väga vad gäller gratisprylar och reklam. Nu kan man ju förvisso ifrågasätta varför recensionsexemplar som recenseras ”ärligt” ska märkas ut (det gör ju inte journalister i tidningar t.ex.), speciellt då jag tänker mig att de flesta bokbloggare inte tjänar pengar på sitt bloggande. Själv har jag ju faktiskt från början märkt ut rec.ex för säkerhets skull, alltid med ärliga recensioner men så att förlagen kan kolla upp dem om de vill. Och tydligen var det klokt tänkt av mig (även om dessa regler/rekommendationer börjar gälla från och med nu och inte retroaktivt).
Konkurrens- och konsumentverkets rekommendation finns här (hittar den bara på finska tyvärr). Kirjasfääri har också skrivit lite om ämnet.

EDIT: Här finns rekommendationen på svenska här (tack Lisa!).

Trögt

Nähe, det här läs-året (icke att förväxla med skolvärldens läsår) går det inget bra med. Långt tidigare fick jag redan inse faktum och sänka mitt icke-uttalade mål på ca 150 böcker till en 130-135. Nu börjar även det te sig avlägset, då vi i dag når mitten på november och jag fortfarande är långt från 120. Och det är klart att jag vet att det är kvaliteten på böcker som räknas, och att jag oberoende läst sjukt många. Men det är ändå trist att se en så radikal skillnad från den rätt så jämna nivå jag hållit de senaste åren, och då beror det inte ens på något så roligt som t.ex. en baby eller ny tidsuppslukande hobby, utan.. ja, på vadå? Kämpandet med gradun vid sidan av heltidsjobbet först och främst, och att hela den korta semestern gick åt till att läsa på tent. Tack och lov verkar jag alldeles snart kunna lägga studietiden bakom mig nu, den här kombon med jobb och studier är inte min grej!
I skrivande stund läser jag dessutom två tegelstensromaner samt väntar på den tredje, Nyckeln, som ska dyka upp i svenska brevlådor i dag (!!) och mindre lyckligt lottade finländska brevlådor på måndag. De må skriva bra, Tartt och Norén, men något under för lässtatistiken är de då minsann inte! Nyckeln förväntar jag mig dock läsa i ett andlöst rus.

Hur går det med ert bokplöjande? Tycker mig ha hört klagokörer om detta i-landsproblem på Twitter med jämna mellanrum, att Snabbläsarklubben antingen måste läggas ner eller sänka sin ambitionsnivå.. 😉

Den där om basoonen

mispronounce

Haha, jag har faktiskt en sådan här uttals-historia! Jag läste Enid Blytons Fem-böcker när jag var kanske sju år gammal och frågade mamma vad det där [basoon] är? Varför äter vi aldrig det?
Bacon alltså.

Än sprang de hit och än sprang de dit

Allegiant av Veronica Roth XXX
alleAvslutande delen i den här YA-dystopitrilogin, och det är bra att jag läst böckerna i rätt rask takt eftersom de verkligen inte dröjer vid händelser i de tidigare böckerna. Eller det gör de kanske, men då snarare i små detaljer i karaktärernas relationer, inte vid de stora dragen. Och för att vara ärlig är det ibland lite svårt att hänga med i just de stora dragen, jag minns allt om alla issues Tris och Four och Caleb etc. har med varandra, men varför de konstant springer omkring och försöker bryta sig in än här och än där blir väldigt rörigt. Precis som i tvåan förflyttar de sig från plats till plats, och det är farliga serum och virus hit och dit. Gäsp. Jag tycker det är konstigt och synd att författaren inte får mig att hålla uppe intresset. Som tur sker det något där mot slutet, och då väcks mitt intresse igen. För sent förvisso, men ändå tillräckligt för att jag ska bli lite mer positivt inställd mot boken. Det är ju knepigt med de här dystopitrilogierna, sällan håller de hela vägen. Men oftast är det ändå bättre än så här.

Hej från en bokkonsument

Visst har ni väl gjort Marcusbibliotekets helt underbara Hej bokkonsument-test? Bara frågorna och svarsalternativen (ja, klart att jag valde Helena Dahlgren-alternativet) gör det värt att surfa till sidan och kolla in det! Att mitt resultat sedan var så mitt i prick jag får mig faktiskt att misstänka att Marcus spårat IP-adresserna för att kunna skräddarsy resultaten… Hör bara:

Nej det kanske inte låter så glamouröst att vara en allätare och knarkare, men om jag säger såhär då: du är den som bär hela den här underbara jävla bokbranschen på dina axlar. Eh, ja, det gör jag ju faktiskt *hybris*

Och bra böcker är som Pokémon för dig – du måste hela tiden fånga fler. Om du slutade köpa böcker nu skulle du klara åtminstone ett par år av läsning. ”Hemska tanke”, tänker du nu, ”bara 2 år, jag måste köpa fler”.
Come rain, come shine, come istid, jag är redo! Och då talar jag inte om bränna böcker à la The Day After Tomorrow. (Och om det kommer till det börjar vi med Mr Bokbabbels böcker…)

Ingen törs längre ge böcker till dig i present eftersom det är omöjligt för en utomstående att veta vilka titlar du har läst. Du älskar såväl att låna böcker som att köpa.
Vi kan ju säga så här: jag brukar ha svårt att lista specifika böcker jag önskar några veckor före jul. Det kan ju hända att jag har fått akut behov av dem redan innan julafton och burit hem dem på egen hand. Och biblioteket måste ju vara den finaste uppfinningen sedan tryckpressen! Alla de där böckerna – helt gratis! Det är nästan så man undrar om det är något lurt med dem, för bra för att vara sanna liksom.

Du är en bokambassadör som sprider läsglädje och lånar gärna ut böcker.
Oh yes I am. Fast jag försöker hålla koll på de små liven jag släpper ur min varma famn, och skriver noggrant upp böcker jag lånar ut. Sigge Eklund har enligt egen podd-utsago börjat med en annan stil – han ger en hundralapp åt folk som står och dreglar över böcker i hans bokhylla och ber dem köpa boken själv.

Finalisterna

Nu har juryn för Forma Books Blog Award bläddrat bland våra nomineringar och presenterat finalisterna:

Årets bokblogg
Marcusbiblioteket
Fiktiviteter
Breakfast Book Club

Årets nischade bokblogg
Endast e-böcker
Bokfreak
Sista timmen

Årets recension
Fiktiviteter om Kroppspanik
Bokunge om Prinsen & Pojken
Nobelprisprojektet om Korsriddarna 1: Strid och förräderi

För min del blev det både bekanta favoriter och nya bekantskaper bland finalisterna. Fritt fram att rösta här fram till 25:e november! Vinnarna presenteras den 26:e!

Avlägsen Stockholmsnatt

Stockholmsnatt av Pelle Forshed och Stefan Thungren
sthlmsnattJag bläddrade i Stockholmsnatt 3 på bokmässan i Göteborg, fnissade några gånger och bestämde mig, väl hemkommen igen, för att kolla om det fanns några album på biblioteket. Det fanns det ju, och först fick jag tag på Stockholmsnatt. Det utkom 2010 och utspelar sig ungefär 2008-2009, och vet ni, det märks. Kanske är det för länge sedan, kanske bor jag för långt bort från Stockholm, men det känns som en vass skildring av en väldigt specifik tid och plats som jag dock inte kan relatera till. Jag förstår för lite. I något skede kommer jag att få tag på det tredje albumet, kanske är det en tid jag känner igen bättre, som är mer jag. För jag gillar liksom idén, men nu blir jag mest utanför. Fast bilderna är roliga, det är i detaljerna det händer. Tygpåsar, t-shirttryck, design.

Stockholmsnatt finns även som blogg.

Översatta vårböcker varsågoda

Mitt i novemberrusket börjar det första hoppet om vår redan spira: förlagens vårkataloger börjar nämligen så sakteliga ploppa upp på hemsidorna. Än så länge har alla inte kommit, och själv har jag inte hittat några världsomvälvande böcker åt mig själv – kanske är våren 2014 tiden då jag kommer ikapp med alla olästa böcker? *paus för gapskratt* Yeah right, like that’s ever gonna happen..! Men nu skulle det inte handla om mina olästa böcker, utan snarare de glädjande nyheterna att tre av mina absoluta toppböcker de senaste åren nu utkommer på svenska. För er som inte läser på engelska att äntligen kunna hugga tag i och läsa med andra ord:

Otrygg hamn, Tana French (Bonniers)
Ull, Hugh Howey (Norstedts)
Vass egg – eller vad nu nyöversättningen ska heta, Gillian Flynn (detta enligt Modernista på Twitter)

Grattis till er som fortfarande har dessa läsupplevelser framför er!

Sprittande stjärnbild

Vi är inte sådana som i slutet får varandra av Katarina Sandberg XXXX-
viärintesådanaJag tycker om språket i den här boken. Och att huvudpersonen Cassiopeja Svensson är lite äldre, 19-20 och har flytt sin lilla småstad  och flyttat till Stockholm för att studera juridik. Hon är cynisk och tror inte på kärleken – tills hon träffar den – men det var ju inte så lätt med det heller. Jag gillar mixen av tjejmiddagar med studiekompisarna som Cassiopeja tycker är lite blåsta, varvat med glimtar från Paris där Cassiopeja blev till, och ytterligare varvat med Cassiopejas egna funderingar & våndor kring kärleken. Och Agnes! Cassiopeja är en trevlig huvudperson att följa, både rolig och ibland riktigt insiktsfull. Tycker kanske att boken tappar lite mot slutet då det kommer in nästan klyschiga problem i stället för att fortsätta i samma drivna personliga stil som tidigare, men överlag är det här en stark debut av Sandberg (född 1992!). Ett författarskap att hålla ett öga på alltså!

Det brukar bli så, mina icke-skämt föder ännu ett icke-sämt och fast paniken finns i kroppen skrattar jag med de andra. Jag brukar få höra att jag är rolig. Folk tror att mina kommentarer är cyniska, ironiska, svarta skämt. För ingen förstår sanningen när den sitter trettiofyra centimeter ifrån en.

Titeln är hämtad ur en låt av Håkan Hellström, tydligen någon slags ballad vet …och dagarna går berätta, men även om titeln är fin håller jag med Anna om att Sandbergs bok behöver ett lite snabbare och mer sprittande soundtrack. Med lite invävt pianoklink såklart.