Vandraren

Wild. A Journey from Lost to Found av Cheryl Strayed XXXX-
wildVi hade redan haft den här boken inne på jobbet ett tag då Mind the Book plötsligt bloggade om den (och diskussionen sedermera fortsatte på Twitter – så som den så ofta gör numera) och mitt intresse väcktes som när man slår eld på en tändsticka. Tydligen kunde man ana Jenny Diski-vibbar i boken, och som ni vet är Diski min husgudinna och eventuella vibbar måste ju såklart undersökas! Nu vet jag inte om Wild sist och slutligen var särskilt diskiesque, men det är okej, för jag gillade den i alla fall!

I felt suddenly exposed, less exuberant than I had thought I would. I’d spent the past six months imagining this moment, but now that it was here – now that I was only a dozen miles from the PCT itself – it seemed less vivid than it had in my imaginings, as if I were in a dream, my every thought liquid slow, propelled by will rather than instinct.

Jag läste boken under en särskilt tung vecka på jobbet, när mina platta fötter värkte om kvällarna. Jag har även minsann haft my share of alldeles vidrigt skoskav i mina dar, och inte heller är vandring något som intresserar mig (däremot kunde jag tänka mig att någon gång få uppleva Nora Roberts Montana från en hästrygg, haha! Varsågod för underligt sidospår..!). Ändå slår Wild an någon slags naturromantisk sträng hos mig och jag börjar ooh:a och aah:a över de magnifika utsikter som möter Cheryl Strayed där hon med sin gigantiska ryggsäck kallad Monster vandrar längs Pacific Crest Trail, PCT, som sträcker sig från Mexikos till Kanadas gräns. Jag blir förvisso irriterad på att hon förberett sig så lite inför sin långa vandring (Aj va, är det rekordmycket snö? Hoppsan, jag har aldrig ens lyft upp min färdigpackade ryggsäck innan jag redan står vid vandringledens början..), och intressant nog intresserar jag mig klart minst för hennes livshistoria och de svårigheter som fick henne att söka sig till PCT för att komma på rätt spår (höhö) i livet igen. Nej, jag längtar till styckena om vandringsleden, funderar över vad hennes paket hon skickat till postkontoren längs vägen innehåller, vill läsa vad hon tänker på när hon bytt om från sin svettiga smutsiga t-shirt och krupit in i sitt lilla nylontält. Och vad hon läser – i Monster släpar hon nämligen med sig livsnödvändiga böcker (det måste man ju älska henne för, om inte annat). Därför förlåter man henne också för – känsliga bloggläsare varnas härmed! – att hon också om kvällarna bränner upp de sidor ur böckerna hon läst föregående kväll för att minska packningens tyngd. Jaja, man blir väl lite tossig av den där tunna bergsluften.

Annonser

8 thoughts on “Vandraren

  1. Den största påverkan som Strayeds ”Vild” hade på mig när jag läste den var att den framkallade såna oerhörda hungerkänslor. Jag har varit på en del vandringar och jag kände verkligen igen mig i det där galna fokuset kring mat. Man vill äta allt. Sen är det inspirerande att läsa om en kvinna som gör ett sånt här ”projekt”, ofta är det ju män. Slutligen bara älskar jag hennes beskrivning av hur hon får på sig sin ryggsäck första gången. Friluftsvan som jag är kan jag bara skratta. Och imponeras!

    • Ja, speciellt när hon kom fram till byarna blev det ju matfest – därför tyckte jag så synd om henne när det blev pengastrul också..! Helt absurt med den där ryggsäcken, fattar inte att hon klarade det!

  2. BRÄNNA UPP BÖCKER?! Nä, nu… Ett utmärkt användningsområde för läsplatta, ne c’est pas? Jag köpte också Vild/Strayed efter Mind the Books skriverier och har tänkt spara dem till ett tillfälle då jag är trött och vandringssugen. (Drömmer, kanske lätt otippat, om att vandra i fjällen någon gång. Fast Montana på hästrygg låter ju nästan ännu bättre. Har redan ridit i Cornwall och Wales flera gånger, det var helt fab. Varsågod för sidospår här också!)

    • jag veeet..! Men jag varnade ju! Mm, men den här utspelar sig pre-läsplattetider och dessutom måste läsplattorna ju laddas också, finns dåligt med stöpslar (elluttag) i vildmarken tyvärr.
      Läs gärna! Och kom med på ridtur till Montana, vi har ju samma boksmak så vi kan låna böcker av varandra! 😉

  3. Jag vet, hjältinnan (?) är inte så likeable. Det jag gillade mest, som du vet, var också det Into the Wild:iga. ett exempel på en bok man läser för att komma ”ut ur sig själv” (Bodil Malmsten) och uppleva något man aldrig skulle göra själv

  4. Ping: Litterärt (typ) Instagram-tips! | Bokbabbel

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s