Jaha, så var man här igen då, slalomläsning grandioso. Plus att jag ivrigt klappar på några nyanlända recensionsexemplar, varav några känns snabblästa och jag därför försöker motivera för mig själv att jag får börja på… Och så var det biblioteksböckerna som snart måste lämnas tillbaka – vad ska jag göra med dem, inte kan jag väl lämna dem förbisedda?
Lärde jag mig ingenting förra året?
Vi lär oss aldrig…
Nä… Kanske jag borde klistra in det här inlägget högst upp i bloggen? Plus printa ut och hänga upp på bokhyllan? 😉
Roligt att se att jag inte är ensam. 🙂
Nej det är du/vi åtminstone inte!
Ett tag försökte jag reglera mina bokhögar genom att inte tillåta mig att ha fler än säg tre böcker hemma (alla mina läsningar kommer från bibliotek, köper väldigt sällan böcker). Men så hände det sig ju att jag ändå ”var förbi” biblioteket och såg en, eller två, eller tre böcker som kanske skulle försvinna iväg någon annanstans om jag inte tog chansen… Men jag har nog blivit liiite bättre på att uppskatta hur många böcker jag kan ha på lut. Liiite.
Det är klart att man räddar hem dem – du kanske borde låta bli att gå in på biblioteket helt och hållet bara.. 😛
Man måste skynda sig medan man har lust. Sa Muminmamman.
Naaw!
Mkt bra titel på inlägget, varför kom jag inte på den först? 😉 Jag hävdar fortfarande att man inte ska komma dragande med sånna petitesser som förnuft när det gäller bokhögar. Mvh hon som nyss lånade om alla sina biblioteksböcker, råkade reservera en till o dessutom har boktravar upp till taket
Hihi, var nöjd med den ja! Klokt sätt att resonera – dessutom är det ju bra att ha åtminstone en del av de där böckerna om man nu skulle gå och bryta benet eller råka ut för typ istiden helt plötsligt..?
Ja, exakt!