Here’s Looking at You av Mhairi McFarlane XXX½
Anna har lagt sina traumatiska skolår och sitt långa grekiska förnamn bakom sig och gjort sig en karriär inom historia. Övertalad av sina vänner att försöka komma över skolmobbningen och sin värsta nemesis, James, sticker hon in näsan på klassens återträff och får direkt syn på honom. Lika snygg som alltid, men det han gjorde mot henne kan hon aldrig glömma. Plus att han inte känner igen henne! Ska hon ta det som att hennes transformation har lyckats, eller att han är en ultraskitstövel?
Och så blir det måndag och James dyker upp som projektledare på ett stort projekt Anna ska jobba med de närmaste månaderna…

‘And my sister’s an idiot?’ Anna said.
‘Oh, come on, I’ve said sorry for that,’ James said. ‘And I followed her back on Twitter.’

Nu kanske ni tänker att det här inte låter som en typiskt bokbabbelsk bok, och det har ni naturligtvis rätt i. Men den uppmärksamma kanske minns att det här är samma författare som jag fnissande läste i en thailändsk solstol i vintras, och att det därför är mer förståeligt att jag plockade upp den Here’s Looking at You. Tyvärr når den här andra boken inte riktigt samma standarder som den första, jag tycker att den blir lite för lång och dialogen är inte lika witty. Men visst känner man igen författaren, det är det ingen tvekan om och jag tycker att ni som gillade ettan (eller alltså, McFarlanes första bok, de är helt fristående utan någon som helst anknytning till varandra) kan läsa även denna. Själv kommer jag även att spana efter en möjlig trea, den saken är klar.