The Unbecoming of Mara Dyer av Michelle Hodkin XXXX
l det första kapitlet av boken leker Mara och hennes vänner med ett ouija-bräde. Bästa vännen Rachel frågar på vilket sätt hon kommer att dö, och sakta svarar brädet: M-A-R-A… Vilken öppning va! Efter det första kapitlet får vi följa ett efteråt, att Mara vaknar upp på ett sjukhus med minnesförlust och insikten om att Rachel och två andra vänner dött i ett husras som Mara med nöd och näppe klarat sig undan. Familjen flyttar till Florida för att ge Mara en ny start, och på den nya skolan träffar hon skolan snygga bad boy Noah Shaw samtidigt som hon dras med underliga flashbacks och hallucinationer. Eller?
Jag tycker det är svårt att beskriva den här boken på ett vettigt sätt, för det låter ju bara så himla platt och klyschigt alltihopa. Men det är det inte alls, utan allt som oftast välskrivet och så där smart, med några insmugna nördreferenser och en cynisk huvudperson. Lägg sedan till att boken är spännande och underhållande med en smygande känsla av något out of this world, och du har en läsupplevelse som heter duga. Jag kan känna att vissa dramatiska skeenden kommer onödigt hastigt på och utan att karaktärerna verkar reflektera överdrivet mycket över det skedda (och att ingen då heller verkar låtsas om hur konstigt allting är), men det är detaljer jag hoppas författaren putsat upp till följande del. Den heter The Evolution of Mara Dyer, och när ni läser det här inlägget har jag troligen plöjt också den. Trean, The Retribution of Mara Dyer, kommer i november.
Nej men inte en trilogi till! Jag hinner inte med! Har fullt upp med Wool som jag köpte efter att ha läst dina hyllningar. 🙂
Hurra, kul att höra! Nä jag vet, det känns som om de flesta dystopier eller böcker med övernaturliga ingredienser kommer som minst trilogier numera! Fast den här var nog också riktigt trevlig..! Väldigt annorlunda jämfört med Wool dock, mer lättsam
Pingback: Halvtråkig trea | Bokbabbel