Samhällets tysta revolutionärer

Introvert. Den tysta revolutionen av Linus Jonkman XXX½
introJag vet att ni kanske inte vill tänka på det just nu, men om några veckor är det sensommar och arbetsvardag som gäller igen. Och då är det kanske på sin plats att nu ta sig en funderare över hur du fungerar som arbetstagare, i projekt, i hurudan arbetsmiljö du arbetar bäst? Eller kanske funderar du på att skaffa dig ett nytt jobb? Om du är den som förtvivlat försöker komma på något mer sanningsenligt än ”social och jobbar bra i grupp” att skriva på din CV, är det här boken för dig.

Det finns naturligtvis oerhört många faktorer som påverkar hur människor tänker, agerar och fungerar, men jag intresserar mig för det här med intro- och extroversion för att få en djupare inblick i både mitt eget och andras beteende. Den enklaste men också minst nyansrika distinktionen som kan dras är väl att introverta hämtar energi i att få vara ensamma medan extroverta behöver få umgås med andra. Enligt den gränsdragningen, och också enligt det test som medföljer längst bak i Jonkmans bok är jag en solklar introvert, men samtidigt tror jag nog att jag är som allra lyckligast när jag skrattar och pratar med mina närmaste vänner. Men jag behöver den där ensambalansen också, samtidigt som jag aldrig i livet skulle vilja börja forska ensam på min kammare utan sociala kontakter.
Därför vill jag läsa den här boken, för att introversion ligger nära både mitt hjärta och min personlighet även om det finns många faktorer som samtidigt är mig främmande. Jonkman listar styrkor och svagheter, kommer med personliga anekdoter och skapar kort sagt en läsvärd bok att läsas av både intro- och extroverter för att öka förståelsen för dem som fungerar annorlunda än vi själva. Varje kapitel avlutas med en sammanfattning i punkform, ”för extroverta”, och just den och några andra putslustigheter hade jag kanske klarat mig utan. Samtidigt är den lätt att läsa och lätt att förstå, med ett tydligt driv framåt och det intressanta testet i slutet av boken – Mr Bokbabbel och jag fick nästan exakt samma introversion-poäng även om vi svarade rätt olika på frågorna. Jag skulle säga att Jonkmans bok är en snabbkurs, medan Susan Cains Quiet är mer djuplodande. Jag gillar båda och läser gärna ännu mer inom ämnet, har ni några tips?

Annonser

4 thoughts on “Samhällets tysta revolutionärer

  1. Ping: Testing testing | Panorama

  2. Ping: Solitude är inte loneliness | Bokbabbel

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s