Unger-klipp värda att notera

We, that magic word, that syllable of belonging. Its sound tells others that you are a part of something instead of apart from everything, which is how I have always felt.

*

And I used to pity the poor souls who needed to record their pain on the page – the misfits, the outcasts, the wallflowers. The pretty one, the cheerleader, the prom queen didn’t need to do that, did she? She had no secret pain to share with a Moleskine.

*

There was literally a taste in my mouth, a thick oatmeal of annoyance.

*

He was a man who seemed designed to dwell only in a library or classroom, possibly in a bookstore café, sipping some sort of warm, herbal beverage from a travel mug.

 Jag slog på min Kindle för att söka upp citat till en bokrecension men snubblade först över dessa fina, pricksäkra klipp ur Lisa Ungers In the Blood. Visst får ni lust att läsa senast nu, va? Älskar den cyniska träffsäkerheten!

Skillnaden mellan en tandläkare och en gynekolog?

Mitt dåliga samvete av Stina Hjelm XXXX+
dåligaSäg vad ni vill om Instagram, men förutom frukostar, katter, barn och tulpaner kan man ju hitta fast vad i sitt flöde, så som boktips t.e.x! Mitt dåliga samvete fick jag syn på på en bild av @cecilian, och jag kan då inget annat än att hålla med i hennes korta ”recension”: Missa inte denna. Genialisk! Boken är Hjelms seriedagbok från ett jobbigt år i slutet av 00-talet, då hon precis blivit dumpad och bor i ett oroligt område i Malmö. Kanske tycker ni inte att det låter himlastormande intressant, men den här sortens grafiska romaner tilltalar mig själv verkligen. Knivskarpt, fnissframkallande, ärligt, smutsigt, aktuellt. Seriestrippar som blandas med teckningar på gamla kuvert från Vårdcentralen och frågor som ifall man är vegan då man ätit upp en hel massa bladlöss, eller vad som egentligen skillnaden mellan en tandläkare och en gynekolog (inte mycket, visar det sig!).
Enligt bokens baksida är Hjelm lärare på Serieskolan i Malmö, men jag hoppas att hon finner tiden att teckna på egen hand också, för jag vill läsa mer!

San Francisco, boknördarnas stad

Häromveckan hade jag glädjen att få hänga i Kalifornien ett tag, och resans huvudfokus låg på San Francisco som visade sig vara en särdeles fint resmål för just bokmalar. Inte bara finns där en hel massa fina bokhandlar, utan kärleken till böcker syns även här och där i gatubilden, så som statyn av en läsande flicka i Chinatwon och de fantastiska lysande böckerna som hängde i kvarteren nära City Lights Bookstore.


Bokhandlarna ja. City Lights fanns med på min lista över måsten, den var trång och vindlande med en förvånansvärt stor nedre våning som dock fokuserade mer på facklitteratur. Vid det här laget var jag redan rätt förkyld och eländig (restips: kvällarna i SF är helt galet blåsiga och kalla!), men jag köpte åtminstone ett City Lights-häfte som jag tänker mig kommer att passa fint som läsdagbok eller citathäfte en dag. Innan City Lights (och den galopperande bronkitisen) så hann jag dock sticka in min näsa i både en och annan boklig butik jag fick syn på. Den asiatiskaIMG_7435 kedjan Kinokuniya har jag prisat tidigare här på bloggen, och är helt fantastisk åtminstone i Kuala Lumpur, Singapore och Dubai men dess SF-filial var tyvärr väldigt liten och andefattig och fokuserade främst på asiatisk litteratur (och knappt ens på engelska, vill säga). Om ni ändå är i Japantown-trakten ska ni inte missa att peta på allehanda fina stationeryprylar som säljs i Japan Center!

I hippiekvarteren Haight Ashbury, bland vattenpipor och neonkläder, fanns så plötsligt The Booksmith. Tydligen hade även Calliope en gång i tiden varit där och förälskat sig i butiken, men det märkte jag först senare när jag entusiastiskt twittrade om hur härligt det är med små staff picks-lappar inklämda överallt (och även det skamsna erkännandet att jag i någon tillfällig sinnesförvirrning lämnade ett signerat exemplar av Emma Straubs The Vacationers kvar i butiken. Förstår fortfarande inte vad som hände?!). Blev dock två YA-böcker och några Pantone-kort (mm, sugen på hela boxen!) härifrån, så helt synd var det ändå inte om mig. Det här var nog min favoritbokhandel i staden!
Och ännu på flygfältet fick jag andas in lite trycksvärta, Compass Books i terminal 2 på SFO visade minsann att flygfältsbokhandlar inte behöver vara opersonliga. Dels hade de lockande böcker så där nonschalant framtagna på bord, dels en liten men fin YA-hylla där jag dels nickade godkännande åt dem jag redan läst, dels hade lust att köpa med mig resten av dem jag inte läst. Några i personalen har en Tumblr-sida, så kanske kan vi få suga i oss lite boktips även på distans? Även härifrån blev det en för mig helt okänd YA-bok, får återkomma när jag har läst den.

Egenmäktigt förvirrande

Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson
egenmäktigtDet här kan inte bli en regelrätt recension, för jag blir så förvirrad med den här boken! Jag gick in för läsningen med väldigt långa tänder – inte för att alla hade sagt att den är så bra och jag vill vara någon slags kärring mot strömmen, utan för att själva temat gör mig så oerhört irriterad. Jo, jag vet, vi har alla varit unga och dumma och kära, och vissa av oss fortsätter säkert upprepa de där mönstret tills vi dör. Lena Andersson är hands on, ingen tvekan om saken. Ester förnedrar sig gång på gång, hon vet det och väninnekören vet det och Hugo vet det. Ändå trillar hon dit.

Hon förstod inte. Men man får inte pressa. Man får aldrig pressa. Bara vara omtänksam och tillmötesgående utan att det blir kvävande.

Jag blir så arg! Så arg på Hugo som är ett sådant kallt svin, och på Ester som försätter sig i de där situationerna om och om igen. Hänger med på en date med Hugos nya flamma for crying out loud – vem gör något sådant?
Men jag vet inte, det känns som om jag skulle bli arg över något mer också. Typ att den här boken finns, och att den är så omtyckt och prisbelönt. Inte för att den inte förtjänar det, för det gör den, även jag som är så arg faller för det raka språket, men för att den älskas på grund av sitt innehåll, på grund av att vi tydligen kan känna igen oss i estrar och hugon. Och jag vill inte att det ska vara så! Orkar ej med de här svinen, eller med dem som förnedrar sig för dem:

Varje gång hon kommenterade något blev det stumt. Hugo följde aldrig upp det Ester sa. Ester följde alltid upp det Hugo sa. Ingen av dem var riktigt intresserad av henne, men båda var intresserade av honom.

Detta beundrande och upphävande av Den Ena (Mans)personen, urk!
För övrigt, visst känns tiden lite off också? Inte alls som om den utspelade sig i nutid, utan snarare 1960-, 1970-tal? Kanske är det något som bidrar till att alla är så lyriska, att boken känns så pass tidlös. Det kunde ha varit du eller jag, eller våra föräldrar?

Mera Linda S

Bra – men potentiellt dyrt! – tips från Johanna L på Bokhora: Linda Skugge har en lästumblr med små citat och kommentarer om böckerna hon slukar i väldig takt. Jag noterar bland annat att Linda gillar Claire Messud (såklart) och älskar Jenny Diski (SÅKLART. Vem gör inte det?). Och det här med den avsedda likheten mellan bokomslagen för Saker under huden och 40 – Constant reader var ju rätt kul, och får mig samtidigt än nyfiknare på att läsa den förstnämnda som jag hittade som e-bok. Läspepp!

Månadssummering juni 2014

Manne Fagerlind – Berg har inga rötter
Erik Axl Sund – Glaskroppar
Naoki Higashida – The Reason I Jump
Anna-Karin Palm – Jaktlycka
Michelle Hodkin – The Unbecoming of Mara Dyer
Megan Abbott – The Fever
Michelle Hodkin – The Evolution of Mara Dyer
Jerry Spinelli – Stargirl

Antal böcker på finska/engelska: 0/5
Antal novellsamlingar: 1
Antal ungdomsböcker: 4
Antal graphic novels: 0
Antal tegelstenar: 1
Antal böcker lästa på Kindle: 2
Sammanlagt antal: 8

Månadens bästa: Läsglädjen i att läsa Palms noveller och överlag böcker som känns.
Månadens sämsta: Kommer jag i fortsättningen inte att läsa tio böcker per månad längre, va?
Månadens överraskning: Mycket ungdomsböcker, massa på engelska, en novellsamling. Inget chockerande, men känns ändå lite otippat för att vara jag – gillade dock den här läsmånaden, specielt slutet av den!
Månadens besvikelse: Fastnade inte alls för Axl Sunds nya deckarserie. Inte alls!