Ibland undrar jag vilken som är den bättre känslan: att läsa en efterlängtad bok av en bekant författare och till sin lättnad märka att den är just så bra som man hoppades. Eller att hitta en helt okänd författare, en pärla bland alla sandkorn, och bli oerhört tacksam att någonting fick en att plocka upp just den boken?
♡
Som tur behöver jag inte välja. Har man tur består ens läsning av båda två.
Bokbabbel 
ah, välformulerade tankar! också glad för båda : )
Tack, jag blev lite förvånad över att de här inlägget publicerades i dag, men det passar väl alla dagar 🙂
Håller helt med om att det är härligt att hitta pärlor, både bland nya och gamla bekantskaper på författarhimlen 🙂
Och nästan extra lyxigt när det finns ett helt författarskap att utforska!
Fina funderingar! Men det går inte att föredra det ena framför det andra, älsk på både och! 🙂
Nej verkligen, man vill ju ha båda!