Som om jag vore fantastisk av Sofia Nordin XXX½
Åh! Det var visst inte en trilogi det här? I den vanföreställningen levde jag, tills jag började inse att det skulle bli knappt om sidor att knyta ihop säcken med tanke på att Ella & Nora fortfarande vandrade omkring där på vägen. Men bra så, så får vi fortsätta läsa dessa välskrivna postapokalyptiska böcker!
Det är alltså Ella som är berättarrösten i den här boken, det är en ny varje gång. Det fungerar bra, och även om stackars Ella kanske inte är den man gillar bäst i det pyttelilla gänget så känns hon ändå väldigt vanlig. Det är nog Sofia Nordins styrka kan jag känna, att i den postapokalyptiska miljön med allt vad det innebär, ändå lyckas skildra vanliga tonårskänslor. Förälskelse, vänskap, svartsjuka, egoism. Med en dos skam ovanpå såklart, över att man nänns tänka och känna allt detta medan man egentligen borde kämpa för sin överlevnad. Det är både fint och sorgligt hur flickorna ger sig ut på sin färd alldeles modiga och hoppfulla, men att ”glamouren” börjar tryta rätt fort, och det liksom blir dags att syna både sig själv och sin reskamrat närmare i sömmarna.
Som om jag vore… marknadsförs som i princip fristående, men mest får ni nog ut av boken om ni läser En sekund i taget och Spring så fort du kan först.
Rec.ex. från Rabén & Sjögren.
Har precis läst de två första böckerna. Så bra, har reserverat Som om jag vore fantastisk på biblioteket. Tonårsångest och apokalyps är en bra kombo.
Det är ju typ samma sak 😉 Skämt åsido så tycker jag Nordin balanserar kombin mycket skickligt jo!
Pingback: Eli läser och skriver | De böcker jag faktiskt har läst