I ultrarapid
lyfter du din hand
som ska slå mej
mycket hinner gå
genom min hjärna
innan din hand
är framme vid mej
tanken
på alla kvinnor
i alla tider
som har upplevt den här sekunden
sekunden innan handen slår
skräcken
som förlamar
så jag inte förmår
slita mej loss
bita sparka fly
jag kan inte öppna munnen
jag skriker inte
känslan
av att vara utlämnad
utan återvändo
utan möjligheter
inte rå på
inte ha kontroll över
inte kunna göra nånting
inte kunna göra nånting
och slutligen
det otroliga i det
som nu är över oss –
det är inte tänkbart
det kommer inte att hända
det kan inte ske
du
kan inte slå
mej
Innan din hand
är framme vid mej
vet jag redan:
detta drabbar oss inte
av kärleks brist
utan av kärleks förtvivlan
ändå
är det svårt att fatta
omöjligt att glömma
ur Århundradets kärlekssaga (1979) av Märta Tikkanen
De här dikterna knockar mig gång på gång, lika starkt som i början av 2000-talet då jag gick i gymnasiet och läste sida efter sida, stående lutad mot en bibliotekshylla. Märta Tikkanens ord håller över tid, de håller för omläsningar och de är fortfarande lika smärtsamma. De håller skilt för sig, eller som den helhet de är skrivna som.
De gör mig fortfarande lika storögd som den där kvällen när jag stod lutad mot en hylla på biblioteket.
* * * * *
Det här inlägget är en del av den av Kulturkollo ordnade bloggstafetten internationella kvinnodagen till ära.
Bokbabbel 
Okej, nu blir jag helt övertygad: jag måste läsa Märta Tikkanen. Ska se om jag kan få tag på diktsamlingen att köpa hem eller om jag blir tvungen att låna på biblioteket 🙂
Vad roligt att ha tipsat, den här dikten är inte ens min favorit men tyckte den kändes lämplig inför dagen. Finns garanterat på biblioteket vågar jag påstå!
Åh, en av de absolut bästa poetiska böcker någonsin!
Fast jag har läst den hur många gånger som helst blir jag alltid helt WOW när jag läser, fantastiskt hur den håller över tid också!
Den där dikten knockar mig verkligen. Väldigt starkt!
Ja, speciellt starkt tycker jag det där med sekunden innan han slår är
Jag har heller inte läst förut och sitter nu med en klump i magen. Tikkanen ska jag lära känna. Tack!
Jaså, vad roligt att hon var ny för så många. Väldigt stark bok, rekommenderar varmt!
Åh, jag har sett denna bok så många gånger och alltid tilltalats av titeln men aldrig köpt den ändå, men efter att ha läst det där utdraget vill jag nu läsa hela!
Åh, gör det!
Den här har jag ju tänkt läsa men det har inte blivit av. Det blir nog till att göra slag i saken snart…
Fint att Märta hittar nya läsare än i dag
Starkt poem, vill jag läsa.
Mycket fin, hela samlingen
Tack för inlägget. Märta är Märta är Märta. Århundrandets kärlekssaga är fantastisk, Två var mindre arg men minst lika fin.
Tack själv för initiativ, har jobbat hela dagen så har mycket att läsa ikapp 🙂 Har också läst ”Två” för länge sedan, minns den sista meningen om hur hon saknar Henrik varje dag men aldrig har önskat honom tillbaka. Underlig paradox känner jag
stark vardagsrealism à la 70-tal
ganska hemsk vardag..
Vilken stark och gripande dikt! Tack!
och som sagt inte ens min favorit ur boken!
Jag har nyligen läst ”Män kan inte våldtas” och … oj, vilken roman. Fortfarande aktuell.
ja den borde jag verkligen läsa!
både fint och skrämmande hur de kan vara aktuella över 30 år senare!
Häftigt! Vågar jag mig på några fler, månne?
Av dikterna? Absolut! Böckerna har jag inte läst så många av (vilket jag borde göra), men ”Två”, som handlar om äktenskapet på ett mer biografiskt sätt, är åtminstone fin
Tänk att jag har nästan inte läst något av henne. Det måste det bli ändring på!
Här trodde jag att jag bara tjatar om den här boken i all oändlighet och så är hon tydligen så pass obekant ändå, fint ifall jag kunde bidra till att öppna ögonen 🙂
Så mäktiga ord! För mig var det också i gymnasiet som jag stötte på den här diktsamlingen för första gången. Jag minns att vi skulle välja en dikt att analysera och jag ville absolut välja en av de här men jag klarade inte av att ta min favorit för den kändes för privat så jag valde sedan en annan!
fint, när det tangerar nåt som går djupt. att man liksom vill tipsa, men ändå inte. Vill att alla ska förstå hur bra den är, men också känner att de kanske inte kommer att göra det
Märta Tikkanen rules. Alltid. Jag minns att jag valde ”Behåll dina rosor! Torka av bordet i stället” som högläsning på retorikkursen 🙂
Läs gärna mycket, mycket mera av henne! Jag kan varmt rekommendera Mörkret som ger glädjen djup, också prosalyrik, men i ett annat tonfall. Den är skriven när hennes ena son fick en psykos av ett fästingsbett och är delad i två delar, första delen är en hyllning till J. J. Wecksells mamma och den andra om hennes eget barn. Stark text, mycket gripande. Där finns också den här ”tiden före”-tanken, de facto, om J. J. Wecksells mamma, hur hon kan ha upplevt ”natten innan morgonen då han måste föras bort” (citerat ur minnet). Läs, läs!
Oj, låter dramatiskt!