Följande litterära nyheter har nyligen nått den bokbabbelska blicken:
– Julie Otsuka kommer till Internationell författarscen i september! Min sedvanliga Stockholms-avundsjuka slog såklart till, men ni som bor närmare bör med fördel boka redan nu, hela höstens biljetter släpptes igår!
– Gregory David Roberts, författaren till Shantaram, släpper ÄNTLIGEN en fortsättning till den boken! The Mountain Shadow ska den heta, och oktober är det som gäller. Shantaram var tegelstenen som tog världen med storm och handlar om en australiensisk förbrytare i den indiska slummen – den låter milsvida från det som jag annars läser och älskar, jag vet, men oj vad jag gillade den när det begav sig! Nyfiken på vad fortsättningen för med sig, och om jag fortfarande trivs i Roberts värld.
– Det har skrivits en bok där där lake house-lit möter aka-porr, hallå triggervarning! Dark Places syftar inte bara på en Gillian Flynn-roman, utan även på mitt bankkonto efter att ha läst den bloggen, hehe
Julie Otsuka, där sa du något! Måste kolla datum. Känner redan nu hur september bokar upp sig (kulturnatt, bokmässa, författarintervjuer och så ska man tydligen jobba och ha något slags LIV också, hmm…).
Och visst är det underbart hur det hela tiden dyker upp ny lake house lit/coming of age/akaporr man inte visste fanns! Ska hämta paketet med bl a Bittersweet i eftermiddag. Tror det får bli min första läsning i nya lägenheten!
PS: Faktiskt inte läst Shantaram pga inbillar mig att den faller in i (hat)kategorin ”mustig skröna”, men om du läst och gillat kanske jag skulle våga?
Gissa vilket bibliotek som har ”Bittersweet”? 😀 Dessutom mitt lokalbibliotek som hade köpt in den, bra där! Så ignorerar vi hejvilt det faktum att jag har tretton biblioteksböcker hemma i detta nu, ladidaa! Men faktiskt fint med nya fynd inom dessa omhuldade ”genrer”!
Mustig skröna, nej fy! Lokal flavour kanske, men absolut inte skröna! Dock var jag förvånande att den föll mig i smaken, dessutom en väldigt tjock och dels non fiction-lik bok på ett tema som inte direkt intresserar mig – dock fint att man kan hitta pärlor utanför sin comfort zone förstås! (Ack denna rena svenska..! Usch!)