Lotus Blues av Kristina Ohlsson XXX½
Jag är ett stort fan av Kristina Ohlssons serie om Fredrika Bergman & co, säljer massvis av den på jobbet nu när böckerna också har kommit på finska. Min initiala reaktion då jag hörde att hon nu tillfälligt (?) dumpat den serien för en tvådelad miniserie var dock skepsis och förvåning. När sedan Lotus Blues beskrevs som både hårdkokt och nästan stereotyp tänkte jag helt kallt att den nog inte är något för mig – so many books, so little time, ni vet.

Men men. Jag är ju av en nyfiken sort, och Ohlsson är ju bra sen tidigare. När sedan både Boktok73 och Enligt O bloggade entusiastiskt om boken och den släpptes i pocket var jag trots allt inte sen att plocka upp den. Och nog var den spännande – köar redan till den andra delen Mios blues på biblioteket. Faktum är dock att jag så här en månad senare dock inte minns särskilt många detaljer – fast det brukar komma tillbaka till mig när jag lägger vantarna på nästa bok i serien. Huvudpersonen Martin Brenner var väldigt macho i alla fall, men han har sina mjuka punkter. Får se om det är de som i värsta fall kommer att få honom på fall.