Flickor som försvinner

Vanishing Girls av Lauren Oliver XXXX
vanDet skiljer bara elva månader mellan Nick och Dara och de har alltid varit riktigt nära. Systrar och bästa vänner, i de flesta av Nicks minnen är Dara med på ett hörn. Men sedan kysste Dara Nicks bästa vän Parker, och så var det olyckan och nu talar Dara inte längre med Nick över huvudtaget.
Det här är en bok som känns som en blandning av många ungdomsböcker jag har läst, allt från Francine Pascals tvillingböcker till Jandy Nelsons I’ll Give You the Sun och Sarah Bannans Weightless. Och någon till, men jag vill inte säga för mycket… Ändå är det inte frågan om något slags kopierande, jag gillar Lauren Olivers stil, hennes sätt att beskriva ungdomar och deras relationer till varandra:

Avery is fifteen, about as much fun as a Band-Aid, and just as clingy.

Precis som i Panic handlar Vanishing Girls om en lång het sommar där man känner att någonting är på väg att eskalera. Det finns saker jag irriterar mig på, som hur systrarna verkar vara hundraprocentigt lojala mot varandra trots små konflikter, hur Nick är okej med att Dara alltid hakar på och vice versa. Hur andra vänner sviker efter olyckan. Och hela Madeline Snow-spåret känns lite krystat och onödigt, men det är trots allt småpotatis. Lauren Oliver skriver världar jag trivs med att få läsa om, må de så vara dystopiska eller bara sömniga småstäder.

Annonser

2 thoughts on “Flickor som försvinner

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s