Den tickande Huntington-bomben

Inside the O’Briens av Lisa Genova XXXX
En bullrig irländsk familj i Charlestown i Bostons utkanter. Fyra barn i tät följd, nu sina twentysomethings, och pappan, polisen Joe, trivs med sina kolleger, sina basebollmatcher och sin fru Rosies vedervärdigt sönderkokta söndagsmiddagar som samlar hela familjen runt middagsbordet igen. Allt är helt som vanligt, helt som det ska.
Tills små små tecken börjar smyga sig på, så små att inte ens de närmaste förstår hur de ska tolka dem till en början. Plötsliga raseriutbrott, underliga spastiska ryckningar, vattenkannan som glider ur händerna och går i tusen bitar. Joe, som motvilligt går till läkaren för att blidka Rosie så att hon inte ska behöva oroa sig, och i stället får världens bomb släppt i famnen. En galopperande dödlig sjukdom, som blir allt mer aggressiv och som inte går att bromsa, lindra eller bota.

Och – det var inte allt, som om detta vore något slags livets grymma tv-shop. Nej, det finns en 50 % chans att något eller några av Joes barn ärvt samma sjukdom. Förutom Joe, får även yngsta dottern Katie komma till tals; hon står på tröskeln till vuxenlivet och har hittills mest ägnat sig åt att avundas sin ”perfekta” storasyster, nu får hon tampas med både sin pappas allt mer tragiska sjukdom samt beslutet ifall hon ska testa sig och ta reda på om hon bär på den defekta genen eller inte.

Det är, som ni hör, ingen munter bok, men det är inte heller munterhet som har gjort Lisa ”Sjukdomsskildringar” Genova berömd. Vid sidan av den tunga sjukdomsskuggan är romanen också en fin familjeberättelse, och de olika personligheterna, trosuppfattningarna och livsdrömmarna ger en tacksam fond för ”filosoferande” kring livets mening där sjukdomen drar fram. Någon ny Still Alice är Inside the O’Briens inte, men av de fyra Genova-romaner jag nu har läst skulle jag nog placera denna senaste som en god silvermedaljör.

När tre blir 2+1

The Bermudez Triangle av Maureen Johnson XXX+
Någon gång vid tidpunkten för att hela min Facebook-feed blir en enda glad regnbågsparad och det stora landet i väst tar ett viktigt steg för jämlikheten, hittar jag via Bokoholist-Siv listor på YA-litteraturmed HBTQ-tema. På den ena listan ser jag ett bekant författarnamn: berMaureen Johnson från den roliga Shades of London-serien! The Bermudez Triangle, som utkom före SoL-böckerna, handlar om tre bästisar: Nina, Avery och Mel, eller snarare om det som plötsligt händer den sommaren som Nina är på en lång sommarkurs och bara två av de tre musketörerna är kvar i stan. Samt om obalansen i triangeln när Nina kommer tillbaka och upptäcker att Mel och Avery plötsligt vill tillbringa tid med varandra också på tumanhand, som ett par.
Också Mel och Avery har stundvis det svårt att finna sig tillrätta i den nya situationen. Det handlar mycket om att inse vem man är – och inte är:

But she’d known. She’d absolutely known. The only thing she’d never done was write the word in the caption of the self-portrait that she kept in her head.

Det här känns som en väldigt amerikansk bok, det är mycket funderingar kring college och extra-aktiviteter utanför skoltid, och jag kan också sakna humorn som är betydligt mer genomträngande i SoL-serien. Men en helt trevlig bok att sluka en ledig dag, och definitivt fräscht (!) med hbtq-tema i amerikansk high school-miljö.

#sommarregn

… fanns det a-l-l-d-e-l-e-s för mycket av den här sommaren. Må så vara att det är en av mina favoritdofter, men när det hittills har regnat 19 av de 21 lediga dagarna så börjar även innesittande bokmalar riva sig i håret.

Men – det finns ju en –  och endast en! – fördel i alla fall. Nämligen detta:2307Alldeles snart börjar vardagen igen, och snart bör jag även passa på att plantera mig vid datorn för att försöka plita ner tankar om alla de där böckerna jag har hunnit läsa innan jag glömmer bort detaljerna. Men några dagar till ska jag vistas bara bland böckerna, samt vila i den glada vissheten att det att jag är så himla långt ahead of schedule betyder att att det för en gångs skull funnits tillräckligt med tid för alla åtminstone en bråkdel av de där böckerna som väntar på att bli lästa. Och vad är väl mer vilsamt än det?

#värme

… är inte alls lika intressant att läsa om som kyla, tycker jag (heh, snacka om att galoppera iväg från den givna rubriken i första meningen!). Jag har skrivit om det förut, hur riktigt mörka och isiga platser ofta har utgjort fonden till riktigt bra läsupplevelser – en del av orsaken är såklart att jag dras till det litterära mörkret och det är sällan det är puttenuttiga chick lit-romanser som utspelar sig på ensliga öar med polarisar och andra isfaror lurande bakom husknuten. Jag verkar heller inte vara ensam om den här fascinationen – och allra härligast är det ju att ta till sig den miljön när man själv är långt långt ifrån den där gastkramande kylan och hemskheterna. Kontraster, ni vet. En bok som det alltid tipsas om i de här sammanhangen, och som  och dyker upp hos diverse stjärnögda bloggare, nu senast hos Fiktiviteter, är såklart The Terror av Dan Simmons. Frågan på allas blåfrusna läppar är ju såklart varför jag inte har läst – eller ens köpt! – den ännu?

Tremaynes tradiga tvillingskräckis

Istvillingar av S.K. Tremayne XX½
Johanna K skrev underhållande om hur sociala medier-bombning kan få en att bli nyfiken på en bok, och Istvillingar är ett exempel på det, hur en bok kan dyka upp från ingenstans
och sedan plötsligt vara det ”alla” läser, även om den inte ens hypats på samma sätt som exempelvis årets thrillersnackisar Girl on the Train och You. Ni som känner mig förstår ögonblickligen att jag såklart spanade in ordet ”tvillingar” i titeln like this:

storaögonoch därefter även triggades av beskrivningen att den överlevande tvillingen, ett drygt år
efter att hennes syster tragiskt förolyckades, plötsligt börjar hävda att hennes föräldrar tagit fel på hennes identitet och att hon i själva
verket är den tvilling istalla trodde dog. Att allt detta dessutom utspelar sig på en enslig fyr-ö på den skotska kusten bidrar till den kusliga stämningen.

Men men. Tyvärr var det inte alls så trevligt (”trevligt”) som man hade kunnat hoppas. Det halv-skräckiga elementet köper jag kanske, och den ruggiga ö-miljön är underbar. Men att föräldrarna inte skulle kunna skilja på sina barn, må så vara att de är enäggstvillingar? Att morföräldrar, lärare och vuxna vänner struntar hejvilt i det som händer? Att det är så mycket undertryckt ilska och rädsla som bubblar under ytan mellan föräldraparet Sarah och Angus, men att de inte en enda gång tänker att det kanske kunde vara en idé att prata om saken? Nähej, miljömyset väger inte upp för irritationen över de här skavankerna, och som socker på moset har vi Sarahs evinnerliga Twilight-osande tankar om hur ”maskulin” hennes mörkmuskige man ser ut. Tack men nej tack.

#vatten

Jag tycker om att läsa om simning i böcker. Det överlägset vanligaste om idrott förekommer, är ju att swimhuvudpersonen drar ut och joggar, ni vet: löpskorna som trummar mot marken bla bla – just den sporten tycker jag är himla tråkig att läsa om. Simning däremot – fascinerande! Mest för att simhallar som miljö fascinerar, nästan skrämmer mig. De ekande ljuden, de kaklade bassängerna där man inte med blotta ögat kan avgöra djupet, de flimrande solkatterna längs väggarna. Förstår inte hur det inte finns mer böcker på ämnet: kroppsligheten, hur det på samma gång är en sport där man är nära människor och samtidigt så oerhört solitär i tystnaden under vattnet.

De här böckerna där simning förekommer kommer jag på på rak arm, kommer ni på fler?
Happy Sally, Sara Stridsberg
Flyt som en fjäril, stick som ett bi, Elin Nilsson
Aristotle and Dante Discover the Secrets of the Universe, Benjamin Alire Sáenz (mycket flyktigt)
Fulast i världen, Ingrid Olsson

Böcker (om böcker) i bersån

Ikväll kl.22.15, och på söndag i repris kl.16.20, sänds programmet Böcker i bersån på Radio Vega, och i dagens avsnitt är alltså yours truly med. Temat är böcker om böcker, ett samtalsämne i alla fall vi fyra i studion lyckades nörda loss ordentligt på/kring. Jag skrev också en kolumn på ämnet, och studiovärdinnan Anne Hietanen filosoferar fint kring läsning som solitär sysselsättning men också gemenskap här.

Hoppas ni vill lyssna!

#spänning

Mios blues av Kristina Ohlsson XXX½

Jag var en dödens reseledare.

Mios blues är en direkt fortsättning på Lotus blues, läs alltså inte den här om ni inte läst den första delen i den här miniserien (what’s up med det för övrigt, det är ju någonting även Jo Nesbö ägnat sig åt sedan han lämnade allas vår Harry Hole åt sitt öde. IMG_9830_2Miniserien är det nya svarta?). Möjlien ännu lite mer spännande än lotusen, men i exakt samma stil, man vet liksom vad man får när man öppnar boken. Jag kommer fortfarande att hjula av glädje ifall Ohlsson bestämmer sig för att återgå till Fredrika Bergman-serien, för även om det här är är underhållning och så gott som hundraprocentig spänning hela vägen igenom, är Martin Benner som huvudperson lite för hårdkokt och macho för mig. Han känns ganska platt faktiskt, förhållandet till adoptivdottern Belle* undantaget, och särskilt mycket utveckling sker inte för någon av karaktärerna under böckernas gång. Jag irriterar mig även på sättet att hela tiden antyda att allt strax skulle komma att ändras/bli mycket värre, då ett metaplan nämligen utgörs av Martin Benner som berättar om det skedda för en journalist.
Men – helt klart spännande och på det stora hela välskrivet. Kristina Ohlsson hör ju ändå till de bättre svenska kriminalförfattarna.

*) Hjälp vad jag är podcastskadad när jag bara tänker på Sigge Eklunds dotter när jag ser det namnet..!

65 minuter i en bokbloggares liv

19:38. Surfar i biblioteksdatabasen och upptäcker att min reserverade bok har kommit men att biblioteket stänger klockan åtta!
19:51 Slirar in på cykelparkeringen utanför köpcentret där biblioteket är beläget.
19:53 Lånar boken och returnerar två lästa – 44 % av böckerna jag hittills läst i år är faktiskt biblioteksböcker. Ni kan skicka mitt guld-bibliotekskort på posten, tack!
20:28 Photobooth – i äkta Dark Places-anda, åh det var en fin inläggsserie! Kan man förvänta sig en ny säsong av den i höst, Helena?
20:33 Provar filter på PicMonkey.
20:43 Skriver blogginlägg.marinabelleza

Är typ tvungen att scrolla för att bilden på högen är så hög

sommar05Jaha men det här var ju heeelt realistiskt för en tre veckor lång semester va? Plus en 4-5 böcker på läsplattan jag inte kan vänta tills jag får kasta mig över: All inclusive, Burnt Paper Sky, Murder Most Unladylike, Istvillingar och Imaginary Girls. Återkommer med läsrapport i slutet av sommaren då jag varmt inbjuder er att skratta rått åt min naivitet, men i det där vackra luftslottet som är våra sommarläsningsplaner får vi låtsas exakt hur mycket som helst, som Helena ”Drottningen av sommarläsningsplanering” Dahlgren så vackert uttryckte det. Och om inte annat finns det knappt något vackrare att fotografera än just bokhögar, inte sant?

And so it begins, semestern!

muminpappaGlad semester till mig! Planen är att till stor del försöka tillbringa den i samma stil som Muminpappan ovan, får se hur det blir med den saken. En del inlägg, både tidsinställda och säkert en del spontana kommer att ploppa upp vad det lider, och på Instagram kommer jag säkert att föreviga söta jordgubbar, blåa sjöar och bra böcker allt eftersom. På återseende, och happy reading!

#sommarläsning

sommarvitUngefär det här!

Hehe. Det kommer en bild framifrån också, jag lovar. Plus att alla titlar inte ens syns, eftersom en del finns på läsplattan. Eller kanske på biblioteket. Eller att jag inte dragit iväg till sommarstugan ännu = högen kan ännu ändra. Men ungefär så här – skrattretande hög och naggande god som vanligt alltså!

Månadssummering juni 2015

Liv Strömqvist & Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Kära Liv och Caroline,
Liza Marklund – Järnblod
Nevada Barr – Stum rädsla
Jo Nesbø – Blod på snö
Sarah Pinborough – The Death House
Jhumpa Lahiri – Med andra ord
Sara Lövestam – Som eld
Rufi Thorpe – The Girls From Corona del Mar

Antal böcker på finska/engelska: 0/2
Antal novellsamlingar: 0
Antal ungdomsböcker: 1
Antal graphic novels: 0
Antal tunnisar/tegelstenar: 2/0
Antal böcker lästa på Kindle: 0
Sammanlagt antal: 8

Månadens bästa: Hmm, Pinborough tror jag.
Månadens sämsta: Jaha men det där var väl inget imponerande antal? Tur att det är semester i ankommande!
Månadens överraskning: Två icke-skönlitterära böcker, häpp!
Månadens besvikelse: Nevada Barrs naturthriller.

Ungdomspirr i skärgården

Som eld av Sara Lövestam XXXX
someldAnna och hennes pappa har återvänt till ön där de varit alla somrar Anna kan minnas. Pappa har ont i ryggen och fixar aldrig taket trots att träet har börjat mörkna.
Louise surar. Hennes kompisar är i Norge och Grekland men själv är hon stuck ute på en ö i svenska skärgården med en pappa som bara jobbar och en mamma som vill gå på promenader och ”bonda”. En kväll frågar Anna om hon vill följa med ut och lägga nät.

Louise, Louise, trummar hennes fötter mot jorden, rispar mot blåbärsris, snubblar i traktorspår. Varför är det så viktigt att du stannar?

Jag läser den här boken veckan då det är Helsingfors Pride, och jag tänker på hur viktigt det är att det utkommer sådana här pirriga ungdomsböcker där det råkar pirra mellan två flickor i stället – och hur det inte görs någon enorm grej av det heller. Att det kanske kommer en dag då jag inte ens behöver kommentera det över huvudtaget i min recension.
Det som däremot görs till en stor grej är klasskillnaderna mellan Anna och Lollo. Jag är väldigt delad när det kommer till den saken, för jag gillar hur tiden på ön är lite annorlunda, ett glapp mellan Östra Real och Rågsved, men också ett glapp i tiden mellan högstadiet och gymnasiet. Hur verkligheten ändå tränger sig på, när Lollos pappa fräser omkring i sin motorbåt och familjebekanta hälsar på i piké- och kragskjortor medan Anna står i träbåten i sina gummistövlar. Jag tycker dock att det blir aningen klyschigt – måste Annas pappa ha alkoholproblem och Lollos jobba för mycket? Det blir lite för mycket helt enkelt, mest vill jag bara läsa om Anna och Lollo och den där Eleanor & Park-liknande spänningen: kommer någon av dem att ta de andras hand?
Rec.ex. av Lilla Piratförlaget.