#vatten

Jag tycker om att läsa om simning i böcker. Det överlägset vanligaste om idrott förekommer, är ju att swimhuvudpersonen drar ut och joggar, ni vet: löpskorna som trummar mot marken bla bla – just den sporten tycker jag är himla tråkig att läsa om. Simning däremot – fascinerande! Mest för att simhallar som miljö fascinerar, nästan skrämmer mig. De ekande ljuden, de kaklade bassängerna där man inte med blotta ögat kan avgöra djupet, de flimrande solkatterna längs väggarna. Förstår inte hur det inte finns mer böcker på ämnet: kroppsligheten, hur det på samma gång är en sport där man är nära människor och samtidigt så oerhört solitär i tystnaden under vattnet.

De här böckerna där simning förekommer kommer jag på på rak arm, kommer ni på fler?
Happy Sally, Sara Stridsberg
Flyt som en fjäril, stick som ett bi, Elin Nilsson
Aristotle and Dante Discover the Secrets of the Universe, Benjamin Alire Sáenz (mycket flyktigt)
Fulast i världen, Ingrid Olsson

14 tankar på “#vatten

  1. Jag älskar att vara i simhallens pool och simma längd efter längd, men kan tycka att duschrummet är lite äckligt ibland med hårstrån på golvet och tanter som filar fötterna. Usch! Men, i en bok vore det förstås mycket tacksamt att skildra dessa fotfilartanter.

    • Kontrastfyllt det där, med det (förhållandevis) rena vattnet och sedan duschrummet där man på gott och ont blir väldigt medveten om andras kroppar!

  2. Frågan är om simning någonsin framstått som mer lockande än under Janes tidiga morgonsimturer i The Lake of Dead Languages.

    Gillade Simtag av Jessika Berglind mycket också. Simning känns för övrigt som en läsarsport, kanske för att den liksom läsning är lite introvert, tillåter tankarna att flöda?

    • Jamen såklart, älskade all naturporr i den boken! ❤

      Du har säkert rätt om det introverta, för i övrigt är det ju faktiskt en av väldigt få sporter som inte tillåter någon slags läsning medan man utövar den 😉

  3. Jag tänker spontant på simhallsscenen i Låt den rätte komma in, men jag tror inte att det är det du är ute efter …

    I Erik Asklunds bok https://sv.wikipedia.org/wiki/Fanfar_med_fem_trumpeter från och om arbetslösa musiker i Stockholm på 1920 eller 30-talet är en av huvudpersonerna simmare, men det är inte huvudtemat.

    Michelle Magorian har skrivit en novell som heter ”No problem” om en ung pojke som deltar i en tävling som går ut på att simma ett visst (stort) antal längder. Tiden i vattnet får honom att fundera på sina värdeingar och uppfattningar och när han till slut kommer upp ur vattnet så har han förändrats. Den finns både i Be yourself (Förlåt och andra noveller på svenska) och In deep water and other stories (På djupt vatten och andra berättelser på svenska).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s