Bailey’s Prize for Women’s Fiction, tidigare Orange Prize, är ett av bokpriserna jag håller lite närmare koll på – eller det var i alla fall vad jag trodde. Jag läste Enligt Os inlägg om de senaste tio årens vinnare och insåg att jag inte har läst en e-n-d-a-s-t-e av böckerna..! Snacka om att leva på att jag har läst We Need to Talk About Kevin (vinnare 2005). Men nomineringarna håller jag i alla fall koll på, oftast har jag ändå läst någon av dem (i år hejade jag på fantastiska Station Eleven). Eller åtminstone tänkt läsa…
Och snart är det dags för August- och Finlandia-nomineringarna, spännande! Det sistnämnda är väl inte direkt min styrka det heller eftersom jag inte läser så mycket nyutkommet på finska, mest chans att ha någon koll har jag alltså med Augustpriset. Återkommer nästa vecka så får vi se hur det var med den saken..!
Förutom Kevin (som ju är en fantastisk bok!) har jag läst 2006- och 2007-års vinnare. Sedan är det bara okända titlar och/eller okända författare för mig. Jag skyller på att jag bara läser på svenska. 🙂
Bättre jobbat ändå, både i Nobelbingot och detta 😀 Jag älskar ju att läsa på engelska också, ändå detta skamliga resultat..
Jaaa, Kevin och ”The Post-Birthday World” var så himla bra, svåröverträffade!
Women’s Prize for Fiction är nog ett bättre namn, så slipper man krånglet när de byter sponsor. ”Förlagan” Bookerpriset gick förövrigt till Marlon James
Känns som om det var först vid bytet av sponsor som man faktiskt insåg/mindes sponsorn, kanske för att Orange inte har någon betydelse för oss här i Norden. Eller så var det i alla fall för mig
Pingback: Bailey’s, långa listan | Bokbabbel