”Crisp linen pants”

Who Do You Love? av Jennifer Weiner XXX½
whoRachel, hjärtebarnet, och Andy med bruten arm möts en kväll på ett sjukhus när de är åtta år gamla. Pratar några minuter. Ses sedan flera år senare i tonåren på ett läger och blir himlastormande förälskade, så där så att man känner det fysiskt i hela kroppen och inte vet vad man ska göra med alla känslor som stormar omkring.

Your first love is important. It’s part of your story. The story you’ll tell yourself, the one you’ll tell about yourself, for the rest of your life.

Och så växer de upp, Rachel och Andy, hon privilegierad men omgiven av en massa regler av sin överbeskyddande mamma. Han, fattig i en liten lägenhet med mamman som jobbar långa dagar och inte riktigt orkar ägna sig åt honom när hon väl kommer hem. På ett One Day-liknande sätt får vi följa de unga tu genom åren, ibland korsas deras vägar och ibland IMG_1211_2inte. Det är sött, det är sorgligt, det är fungerande, men det är lite för långt. Jag som inte alls är någon chick lit-läsare tycker tempot/historien ibland blir lite för utdragen, och finner till min stora förvåning mig intresserad av Andys brinnande intresse för långdistanslöpning. De söndersprungna fötterna, vaderna som är stenhårda på morgonen innan han hunnit stoppa ner dem i ett bad och foam rollat dem. Så mycket intressantare än bara trist slentrianjoggning i 90 av 100 romaner!

Ja och så reagerade jag på att det används vä-häääldigt många par linnebyxor i den här romanen. Twittrade om det och Weiner, som är härligt kvick på Twitter, hade genast svar på tal.

Annonser

4 thoughts on “”Crisp linen pants”

  1. Så kul att Weiner svarade! 😀

    Var också mest investerad i Andrews historia. Måste säga att jag blev lite besviken, efter All Fall Down hade jag hoppats på mer mörker. Detta kändes liksom mer chicklit formulär A:1. Skickligt och underhållande, absolut, och jag läste Weiners tidiga romaner, som också var mer standardchicklit, med stor behållning back in the day men nu har jag börjat vänta mig mer.

    • Den kändes onekligen ljusare än de Weiner-böcker jag vräkte i mig när jag hittade hennes författarskap för ett drygt år sedan. Måste försöka prioritera in en mörk Lisa Jewell här nåt tag också..!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s