Själv. Kraften i egentid av Linus Jonkman XX½
Jag tyckte Jonkmans Introvert-bok var rätt intressant och har sålt massor av den på jobbet, och blev därför glatt överraskad när hans nya bok Själv. Kraften i egentid skymtade förbi på Linda Skugges Constant reader-tumblr. Ironiskt nog får jag eksem av ordet själv i bemärkelsen ”vara själv”, ”bo själv”, även om jag definitivt ser poängen med att skilja på det som på engelska benämns som loneliness versus solitude. Jonkman predikar vikten av att dra sig undan för att få tid för återhämtning och reflektion, och att i det lilla få stora idéer. Många gånger återkommer han till att man inte automatiskt ska plocka upp smarttelefonen i bussen eller i apotekskön, utan i stället stirra ut i tomheten och låta tankarna få spelrum.

Vår metafor är stegen, eller trappan. Vi är livrädda för platån. Vi har svårt att acceptera känslan av att vara ”nöjd”. Precis alla förväntas vara på väg till nästa nivå […].

Det blir dock lite oklart för mig exakt hur denna fantastiska självsamhet ska uppnås – Jonkman likställer inte introverta med folk som automatiskt är duktiga på självsamhet, men samtidigt känns det ganska uppenbart att extraverta (som det tydligen bör kallas numera) knappast känner samma sug och motivation att sitta ensamma hemma och stirra ut i luften.

Problemet med introversion är att vi i dag inte är lojala mot vår egen personlighet. När vi känner en brännande intuitiv längtan efter att vara själva intalar vi oss istället att ”äh, bara jag fått några starka drinkar så kommer den där festen säkert att bli kul ändå”.

Jag irriterar mig också på att Jonkman ofta i texten smyger in ”underfundiga” små skämt, som mer än hälften av gångerna faller platt (och gör att texten känns mer som ett blogginlägg än en tryckt bok). Det är inget fel på att vilja göra en (fakta)bok lättläst och liksom lättillgänglig, men nu får jag mera känslan av att ämnet dribblas bort helt och hållet. Styckena är väldigt korta, samtidigt som det känns som att det lätt går rundgång i det som presenteras. Om man har lite egentid över behöver man inte nödvändigtvis lägga den på den här boken…