Det finns #roligpost

tres… och så finns det fantastisk post! Jag hade förvisso mailat och bett om ett förhandsexemplar på denna, men några av mailen studsade tillbaka och jag glömde nästan bort hela saken. Döm då om in förvåning när Mr Bokbabbel hämtade in posten och jag såg ett vadderat kuvert och undrade vad det kan vara för något, så här mitt i sommaren. När jag sedan såg Hodder & Stoughton tryckt på kuvertet kan jag ha skrikit rakt ut…

Förhandsexemplar är det visst extra hysch hysch om, så mina läppar är förseglade fram till 22.9 då den här skatten släpps i butik. Men ni kan gissa vad jag kommer att göra de närmaste dagarna..! Oiiiih!

Hej hej för mig ny vardag

Hej hej vardag av Louise Winblad XXXX-
vardagSom jag skrev förra veckan: det är knepigt med illustratörer man följer på internet redan innan de ger ut en bok. Man gläds å deras vägnar och läser gärna boken, men faktum är att en stor del av materialet är bekant för en sen tidigare. Hej hej vardag är precis en sådan bok, jag följer Louise Winblad på Instagram och hon har även en populär blogg. I våras utkom så boken.

Och boken är bra, det måste ju föras fram! Bara inte så ”ny” för mig, dessutom läser jag ju den bara någon månad innan jag själv ska träda in i de omsusade kaosartade underbara galna uttröttande småbarnsåren… Kulturkollo konfererade om boken och där uttryckte majoriteten av deltagarna lättnad över att ha de här åren bakom sig, heh… Tror definitivt den lämpar sig som läsning både för dem som redan är förbi de värsta VAB-åren, och kanske framför allt för dem som är mitt uppe i den underbara galenskapen och känner lättnad över att inte vara ensam om tankar och känslor. Kanske en bra babyshowergåva? Eller något att sticka i handen på föräldrarna på barnets ettårskalas?

Fascinerande fängelser

Jag när tydligen en liten fängelsevurm för tillfället, insåg jag igår när jag i det piskande ösregnet grävde i traven med biblioteksböcker hemma och bestämde mig för att nosa på M.R. Careys Fellside. Någon som läst? Hans tidigare bok, den dystopiska (?) The Girl With All the Gifts är pocket- och Sverigeaktuell just nu, men det här är en annan och helt fristående bok om Jess Moulson som hamnar på ett högsäkerhetsfängelse på Yorkshire-hedarna för ett mord hon inte kommer ihåg. Väggarna viskar till henne – den här boken beskrivs nämligen som en Orange is the New Black med spöken… Får se vad det blir av det hela!oitnb2016

Detta alltså efter att jag precis läst ut Sharon Boltons Daisy in Chains, som till stor del utspelar sig i ett fängelse där seriemördaren Hamish Wolfe sitter och tar emot brev av sina kvinnliga fans – men mer om den nästa vecka! Om kvällarna portionerar Mr Bokbabbel och jag ut avsnitten av den fjärde säsongen av tidigare nämnda OITNB och så håller jag slutligen ett vakande hököga på Kindle-versionen av John Harts Redemption Road som förvisso inte utspelar sig i ett fängelse men där en av huvudpersonerna släpps fri efter tretton år. Verkar ack så lovande men är liiite för dyr för ett spontanklick ännu.

Juni 2016, all about fängelser alltså. Vem hade kunnat ana?

Chick lit med mörkerstråk

Little Earthquakes av Jennifer Weiner XXX+
Den här boken var ett av tipsen jag fick när jag efterlyste böcker på temat graviditet och födande, och, let’s face it, en bok som var betydligt lättare att plocka upp och börja läsa än en tjock faktabok. Speciellt som det visade sig att titeln lät bekant eftersom jag redan hade den på Kindlen, hrrm…

Little Earthquakes kretsar kring tre kvinnor i Philadelphia som träffaslittle på en kurs i gravidyoga, senare ansluter sig också en fjärde kvinna till deras brokiga krets. Kvinnorna ska väl egentligen föreställas vara varandra väldigt olika, men faktum är att de alla ändå är privilegierade, tänk medelklass och uppåt. Jag har läst senare böcker av Weiner som jag har gillat, men här blir jag inte riktigt klok på den diffusa mixen av lättsam/lättsmält chick lit blandat med barn som dör plötslig spädbarnsdöd eller får hjärtfel. De ämnena känns inte heller riktigt lämpade för ett förstagångspreggo, även om jag i teorin kan uppskatta att allt inte bara är rosa fluff…
Samtidigt är det till största delen snabbläst underhållning, jag fnissar till några gånger och vill förvisso hela tiden veta hur det ska gå för alla inblandade. Men det är liksom lite för många saker som fixar sig eller blåser förbi för att jag helt och hållet ska köpa konceptet.

Mörk citatfest i djupaste Pennsylvania

Girls on Fire av Robin Wasserman XXXX½
girlsonfire290-tal i djupaste Pennsylvania. Kurt Cobain dyker upp på horisonten och på bilstereon, och den lilla småstaden Battle Creek försöker hämta sig från chocken att en av de populära pojkarna har tagit livet av sig inne i skogen. Hannah Dexter, en wallflower och en nobody, står dock inför en förändring då skolans nya flicka Lacey sveper in i hennes liv och tar det med storm:

Still, I’d filed the dream of a best friend away with my Barbies and the rest of my childish things, and given up expecting Battle Creek to supply me with anything resembling a soul mate. Which is to say, I’d been lonely for so long, I’d forgotten that I was.

Lacey kallar Hannah för det tuffare Dex, och tillsammans med Lacey vågar Dex skolka och börja bära tunga Doc Martens. Deras vänskap blir otroligt tät och symbiotisk, ni vet så där så att man nästan känner sig berusad och/eller kär när man plötsligt klickar med någon. Plötsligt blir sedd. Jag har aldrig bott i en gudsförgäten småstad, aldrig klätt mig i babydollklänningar eller haft en alkoholiserad mamma så som Lacey, men Wasserman beskriver allt så träffsäkert och hudlöst att det känns som att jag ändå kan relatera. Kroppens förändringar, vänskapen och tävlandet flickor emellan, det komplicerade vuxenblivandet; i Girls on Fire finns samma klangbotten som jag har älskat hos Megan Abbott, Tana French och Sarah Pinborough. Fast kanske ännu lite mörkare?

Just because you leave high school doesn’t mean high school leaves you.

girlsonfireDex och Lacey agerar berättare, några enstaka gånger hörs även en förvånansvärt gripande föräldraröst. Men som ni säkert förstår: som så ofta när det kommer till småstäder och skogar och tonåringar, så är allt inte vad det ser ut att vara. Det är så otroligt snyggt skildrat, hur både tidsmarkörerna (Bill Clinton på väg mot Vita huset, skräcken för satanism som lurar i skuggorna) och flickornas berättande och minst sagt komplicerade relationer till skolans drottning Nikki Drummond löper så obehindrat i texten samtidigt som mörkret och skärvorna samtidigt kan anas. Girls on Fire är full av citat jag streckar under på Kindlen, jag har ”tömt” över en del av citaten hit i recensionen såklart, och ännu fler finns på min citat-Tumblr.

Girls had to believe in everything but their own power, because if girls knew what they could do, imagine what they might.

Tack till pålitliga förläsaren Helena för tips och lyrisk recension. Här och här finns två välskrivna och lika lyriska Tumblr-recensioner, ifall ni ännu av någon kryptisk anledning tvekar över ifall ni ska läsa boken eller inte. (Det måste ni!)

Introversion i svinkul serieform

Adulthood is a Myth av Sarah Andersen XXXX½
admSarah Andersen är säkert bekant för många av er via serien Sarah’s scribbles som kan skymta förbi på Facebook eller Tumblr eller rentav här i bloggen. Jag följer henne på Tumblr, och kände att jag ville köpa hennes första bok, den går loss på drygt hundra sidor och består främst av en sida långa självständiga strippar. Tyvärr var många av serierna som väntat redan kända från internet, det där är ju ofta problemet med tecknare som får bokkontrakt den vägen. Jag är ändå nöjd med köpet, jag skrattade högt väldigt många gånger, visade sidor åt både Mr Bokbabbel och även kompisar per sms. När en kompis hälsade på låg boken framme, och hon började genast ivrigt bläddra i den, fnissande. Ett betyg så gott som något.adm2Plus såklart för många bokrelaterade strippar! Kort sagt är den här boken ett måste för alla introverta människor som trivs a) på internet b) i pyjamas.

Hej ”Helenas 100 hemskaste”!

I Stockholm pågår i detta nu releasefest för boken, men vad är väl en bal på slottet när man kan sitta i ett regnigt Esbo och dricka något alkoholfritt..? 😛

Skämt åsido, det går ingen nöd på mig. Pionbuskarna vi planterade i vår lilla trädgård för några år sedan blommar för första gången, och för att hålla Helenas – för övrigt assnygga! – bok sällskap den långa vägen från Morgongåva följde också Den åttonde dödssynden med i paketet. Samt att jag spasm-klickar hem alldeles för många e-böcker med den något tveksamma (?) ”behöver inför amningsmaratonen”-motiveringen…

Ett dilemma dock: Helena skriver ju som bekant väldigt bra, men är det kosher att göra understrykningar eller hundöron i boken? Jag är inte riktigt säker på vad jag tycker om saken faktiskt, det faktum att husgudinnan Jenny Diski fick mig att börja med hundöron talar ju för saken men det känns ändå lite hädiskt att börja hovra med ens en blyertspenna över de krispiga sidorna…

Ordbok till mänskligheten

Humans, an A to Z av Matt Haig XXXX+
Ibland älskar jag verkligen min läsplatta. Som när jag läste Bokoholistens lyriska recension av den här boken, kände ett akut behov av att också läsa den och hittade den som billig e-bok, fick hem den till Kindlen och läste ut boken ännu samma kväll.

eyebrows A line of hairs above each eye, along the lower margin of the brow ridge. Their main function is to aid communication, particularly in unhappy marriages and police interrogations.

humansVar förtjust från första sidan! Jag kan bra tänka mig att det är en bok som passar att plocka upp då och då och läsa i småportioner, men jag hetsläste alltså i stället. Boken föreställer en ordbok/guide till Jorden och mänskligheten, riktad till invånare från andra galaxer som är intresserade av att förstå mer eller rentav smälta in bland människorna. Man kunde alltså klassificera boken som science fiction, men främst är den helt enkelt fantastisk i sitt sätt att med små förklaringar/beskrivningar vara både klok och rolig.

suburbia Where a child’s dream grow and an adult’s die.

Utifrån-perspektivet belyser faktiskt vissa absurditeter vi människor sysslar med, samtidigt som vissa ord förklaras så att det nästan låter som poesi. Jag förstår att Bokoholist-Siv använde överstrykningspenna när hon läste, jag ville också markera väldigt mycket. En tunn bok, men skarp, rekommenderas!

Deckarvecka: Spännande boksläpp

Så upptagen med boksläpp nu att jag inte hinner läsa, haha, skrev dekkariviikkoHelena D till mig på Facebook-chatten häromdagen, och jag instämde helhjärtat. Tryckpressarna arbetar för högtryck och förlagen spottar ut sig den ena efterlängtade deckaren/thrillern efter den andra. Ska vi ta oss en liten titt?

🔫 Daisy in Chains av S.J. Bolton släpptes den andra juni och landade i min brevlåda den här veckan. Lacey-fri standalone som handlar om en fängslad mördare och hans fanclub utanför fängelset.
🔫 Tre minuter är den fristående fortsättingen på Roslund & Hellströms hyllade thriller Tre sekunder. Jag är ungefär halvvägs, och än har den inte riktigt samma drive som deras senaste böcker, men de brukar kunna mejsla guld ur sitt material så jag ska definitivt inte ge upp.
🔫 Ink and Bone av Lisa Unger. Årets andra Unger, liksom årets andra bok med titeln Ink and Bone, haha! Vi får återvända till småstaden The Hollows i upstate New York och hänga med både gamla och nya karaktärer där. En flicka saknas i alla fall, och Eloise Montgomery försöker hjälpa detektiven Jones Cooper.
🔫 With Malice av Eileen Cook var ett spontanköp då jag blev nyfiken på idén om 18-åringen som vaknar upp i en sjukhussäng i USA och totalt har glömt bort resan i Italien och att hon varit chauffören i en olycka där hennes bästa vän dog. Låter som den perfekta halvfluffiga sommarläsningen, inte minst för att den jämförs med We Were Liars..!
🔫 Redemption Road. Aj aj aj så det rycker i klickfingret när jag hovrar över den här boken! Jag har bara läst en eller två böcker av John Hart än så länge, men de(n) var i alla fall guld. Poliser som avtjänar brott i tjänsten, en tonåring som vill hämnas mordet på sin mamma, en övergiven kyrka mitt inne i skogenn. Beskrivs som gritty och darker than dark på Goodreads, mmm… Det största mysteriet är nog hur jag än så länge kunnat hålla mig från att köpa den!
🔫 Offline. Anne Holt är tillbaka, liksom hennes välbekanta hjältinna Hanne Wilhelmsen. Terrordåd och försvinnanden, kanske en liten dos samhällskritik om jag gissar rätt?
🔫 Before the Fall av Noah Hawley. Ett privatplan fullastat med rika och inflytelserika människor störtar i havet, och bara en konstnär och en fyraåring överlever. Vad hände med planet, och hur tacklas olyckan av media? Det här låter som en bok som har potential att falla mig i smaken!

Plus då nya Coben, Griffiths och Hand som jag ännu inte hunnit läsa, heh. Och i augusti hissar jag flaggan i topp, för då släpps Tana Frenchs The Trespasser!

Har ni redan läst (eller köpt?) någon av de här böckerna? Vad ser ni fram emot för spännande läsning i sommar?

Halvvägs!

09062016

I dag läste jag ut årets fyrtionde bok, vilket också markerar halva ”sträckan” för det läsmål jag har satt upp på Goodreads för i år. Faktum är att jag inte alls visste vad jag skulle ha som rimlig bokmängd i år, considering att Bokbabbelbebis kommer att uppta största delen av min vakna tid under den andra halvan av året. Jag har hört många peppande kommentarer om hur oerhört mycket man får läst medan man ammar, det låter mycket trevligt och hoppingivande men är ingenting jag ännu vågar räkna med. Snarare hade jag kanske trott att jag skulle hinna läsa mer nu under våren och framför allt dessa veckor, medan jag är ledig men innan babyn kommer, men det är först den senaste månaden kanske som jag känner igen min forna lästakt. Trötheten, mina vänner..!

Och nej, det här är definitivt inget man behöver ta på största allvar, och framför allt är det inte det för mig i år. Jag tycker bara det är intressant att lite hålla koll på mängden och takten böcker jag läser. Och nu är jag alltså halvvägs redan i början av juni, sedan återstår det att se om jag under årets resterande månader läser en bok under tre månaders tid eller snittar fyra böcker i veckan under maratonamningar. För bloggens – och min bild av mig själv som en läsande människas – del får man såklart hoppas på något närmare det senare alternativet… 🙂

Deckarvecka: Radioprat!

dekkariviikkoHur jag tillbringar deckarveckans tisdag? Nämen i radiostudion för att banda in ett avsnitt av Radio Vegas sommarserie Böcker i bersån, där temat för inspelningen är just deckare. Mycket lämpligt – och mycket roligt! Det börjar dessutom bli en nobel tradition att jag klämmer in mig själv i ett av programmet, tror det här kan vara fjärde året jag är med?

Återkommer om sändningstid ifall någon vill lyssna – för en själv är det ju minst sagt obekvämt att höra sin röst på band…

Deckarvecka: ”Missdåd”

Missdåd av Karin Erlandsson XXX½
Den här veckan är det många inhemska bokbloggar som på Oksan hyllyltäs initiativdekkariviikko firar deckarvecka. Jag var såklart inte sen att hänga på, thrillervurmare som jag är, och vad passar väl då bättre än att inleda deckarveckan med en recension av en inhemsk deckare?

Karin Erlandsson debuterade 2014 med Minkriket, som i Anne B. Ragdes anda förvånade läsaren med att faktiskt få minklukt och slitna overaller att vara såväl fascinerande som gripande. Mina förväntningar på Erlandssons nya bok var därför höga, även om det ska erkännas att jag kände mig lite skeptiskt inställd till missdådgenrebytet. Författaren överraskar ändå positivt, med en småstadsskildring med Nykarleby som fond och en rad karaktärer som lever sitt liv där. Och en kvinna som inte längre gör det, utan hittas död vid Andra Sjön. Sara är nyinflyttad i stan, har börjat jobba på lokaltidningen och råkar vara den som får nys om scoopet om den mördade (?) kvinnan vid stranden. Samtidigt som Sara tampas med en svartsjuk pojkvän, får hon en inblick i den intrikata struktur ett litet samhälle utgör – alla känner alla och allt ska man kanske inte skriva i tidningen?
Jag gillar Lea, den gamla damen i sin lägenhet vid torget, som ser och hör det mesta där i sin ensamhet. Och så Linna, kvinnoprästen som i en konservativ församling på 90-talet har ett tungt ok att bära. Dessa kvinnors livsöden är minst sagt intressanta, men gör samtidigt att mordet hamnar väldigt i skymundan – något som inte påverkar boken rent kvalitativt men får mig att undra över genrebestämningen och inte minst offret, vem var hon egentligen och vad gjorde hon ute vid sjön då hon borde ha varit på konferens?

Missdåd doftar av klassiska pusseldeckare i Maria Langs anda, och även om slutet kommer lite abrupt fungerar småstadsskildringen med pyrande hemligheter under ytan mycket väl i Erlandssons händer. Först i recensionsskrivarskedet ser jag hos andra recensenter att Missdåd tydligen är den första delen i en planerad trilogi om mäns våld, information som tidigare hade gått mig förbi. Tematiskt är det inte lika tydligt i den här boken som i exempelvis Katarina Wennstams böcker, men Karin Erlandsson är i övrigt en duktig författare och någon vars böcker jag även i fortsättningen kommer att plocka upp och läsa.

Månadssummering maj 2016

Karoliina Korhonen – Suomalaisten painajaisia. Vähäsanaista vertaistukea
Rachel Caine – Ink and Bone
Frida Ulvegren – Fridas resor
Lyra Ekström Lindbäck – I tiden
Sarah Andersen – Adulthood is a Myth
Caroline Kepnes – Hidden Bodies
Linus Jonkman – Själv. Kraften i egentid
Kimmo Oksanen – Kasvonsa menettänyt mies
Matt Haig – Humans, an A to Z
Annika Luther – Fördärvaren
Robin Wasserman – Girls on Fire

Antal böcker på finska/engelska: 2/5
Antal novellsamlingar: 0
Antal ungdomsböcker: 0
Antal graphic novels: 3
Antal tunnisar/tegelstenar: 4/0
Antal böcker lästa på Kindle: 1
Sammanlagt: 11

Månadens bästa: Mängden böcker! Och innehållsmässigt Girls on Fire.
Månadens sämsta: Några riktigt bra böcker, men också en del mellanskikt eller rentav sämre.
Månadens överraskning: Jag kollade min Läst-lista i Excel och kunde konstatera att jag hittills i år läst bara fem böcker skrivna av en man. Tre av dem tydligen i sträck nu i maj.
Månadens besvikelse: Gillade Jonkmans bok om att var introvert, men Själv gick mest rundgång.