Konst och kontroll

Aftonland av Therese Bohman XXXX
img_5181Karolina är professor i konstvetenskap. Ibland kan hon knappt förstå det själv, men så står det på hennes kontorsdörr. Allt blev kanske inte som hon trodde de där första studieåren; till exempel pratar professorer och doktorander på institutionen om samma banala saker i kafferummet som på alla andra jobb. Det blev inte helt hundra i privatlivet heller, Karolina separerade i våras (och nu är det augusti) och undrar varför hon inte gjorde det tidigare.

Det kan ju vara så”, sa hon. “Att de bästa relationerna är de som aldrig blir romantiska, eller sexuella, men som liksom har potentialen att bli det. Där det finns ett slags undertryckt attraktion som man aldrig benämner eller släpper fram, som förhöjer hela relationen.

Hon ska handleda en doktorand hon aldrig träffat eftersom han levt loppan i Berlin – haha det finns en bitsk kommentar i boken om alla svenskar där, jag tycker också jag stött på svenskar på vartenda café när jag varit där. Det handlar om doktoranden, det handlar om henne och småstaden hon kommer ifrån och Stockholm hon kom till. Det handlar massor om konst, Therese Bohman är otroligt påläst och det kan för läsaren stundvis bli både lite onödigt nörd-detaljrikt men också väldigt intressant. Jag älskar att jag lärde mig begreppet halkyoniska dagar till exempel!
Det handlar också om en sorg, om en längtan utan riktning eller mål, om en diffus känsla av olust i kroppen. Den skildras så väl, och blir en intressant kontrast till den strikta akademiska världen där det trots vardagliga kafferumsdiskussioner handlar så mycket om kontroll och yta.

Ibland föreställde hon sig att hon skjutit upp den egentliga gråten alla gånger hon haft anledning att gråta. […] Att den egentliga gråten låg kvar i henne, som en kvarglömd kompress i kroppen efter en operation.

Bohman återkommer till otrohet, ett tema som hon fördjupat sig i ytterligare i sina två tidigare romaner. Den svulstiga växtligheten känd från debuten skymtar också förbi, även om fokus miljömässigt här blir mera på staden, Stockholm, inte lummiga trädgårdar och karpdammar. Konstigt nog kommer jag också att tänka på 100 hemskaste några gånger när jag läser Aftonland, det börjar med detaljen om hur Karolina hatar telefonsamtal och önskar att folk kunde hålla sig till sms när de vill något (vilket Helena D alltså skriver om som en punkt i sin listbok), men förstärks av all kunskap som flödar ut både på och mellan raderna. Både Bohman och Dahlgren vänder sig, även om de är tacknämligt pedagogiska, allra helst till den belästa, intellektuella och (populär)kulturellt bevandrade läsaren.

Aftonland är full av skarpa formuleringar och fina citat, jag streckar faktiskt under och gör utropstecken i marginalerna, har kommit att tycka om att göra det ibland. Även om Den drunknade är och förblir min Bohman-favorit, är det alltid en ynnest att få vila i Bohmans fiktion. Jag längtar redan till nästa roman.
Rec.ex. från Norstedts.

Böcker jag hade köpt ifall jag åkt på bokmässan eller Åh vad rik jag blev av att skriva det här inlägget

Härnedan en lista på (höst)böcker jag är sugen på att läsa och som jag kommer att skrapa ihop medelst bibliotekslån och shopping vad det lider, men som jag garanterat hade shoppat på mig p.g.a. signeringsmöjligheter och/eller allmän mässiver om jag hade varit på bokmässan i år*:

– Zelda 5 – Täckning saknas, Lina Neidestam
– Lilla Berlin 5, Ellen Ekman
– Några Vem-böcker av Stina Wirsén åt Bokbabbelbebisen, jag fick guidning i vilka som är måsten av Bokomaten och Feministbiblioteket på Instagram
– Glöm mig, Alex Schulman
– En nästan sann historia, Mattias Edvardsson
– Uppgång och fall, Liv Strömqvistnovellix
– Oktober är den kallaste månaden, Christoffer Carlsson
– Tre (eller sex) böcker från English Bookshops monter (på grund av deras klassiska Ta 3, betala för 2-erbjudande)
– Några av deckar-Novellixerna, eller kanske alla fyra, bra författare ju!

Med andra ord: tjolahopp tjolahej vad rik jag blev att inte åka på mässa! What to do with all this money..?

booooks

*) 2017, DÅ! Ni har väl dessutom sett att det är tema Finland (och bildning) nästa år? Nedräkningen har börjat, 366 dagar kvar..!

En finlandssvensk Agatha Christie

Sommarön av Eva Frantz XXXX-
sommaronFörsäkringsbolaget Axelssons anställda med familjer stuvar ner grillbiffar och Gant-handdukar i motorbåten Athena och tuffar iväg mot Sommarön för den traditionella semesterveckan. Vissa har varit där flera somrar i rad, vissa är nya på ön. Det ska grillas, minglas, simmas och mysas med familjerna. Och så börjar det också, förvisso kryddat med barnaskrik och äktenskapliga gräl, men ändå som helt vanliga sommardagar i skärgården. Tills ovädret slår till och sveper in ön i en tät dimma som gör att telefonerna tappar nätet…

Eva Frantz har skrivit en modern Agatha Christie i finlandssvensk tappning. Låsta rummet-mystiken i en något större miljö, där nutidsmänniskor är minst lika utsatta och hjälplösa då man inte kan googla saker – eller ringa efter hjälp. Jag tycker mig också ana svaga läckbergska vibbar, men kanske är det bara skärgårdsmiljön och det kursiverade ”detta hände tidigare i samma miljö”-spåret som får mig att tänka så. Men jag gillar det jag läser, hade av någon kryptisk anledning tänkt att boken kunde vara lite… hurtig (?), men se det var den inte alls! Stundvis lite adjektivrik, och vissa insmugna ledtrådar känns aningen övertydliga (alternativt är jag jäkligt SMART ;)), men berättelsen flyter på oerhört bra och jag trivs medan jag läser. Vad mer kan en sömnig nybliven mamma önska?

Plus för övrigt för karta över ön på innerpärmarna! Jag skrev nyligen om min – och många andra bokbloggares – faiblesse för bokliga kartor på Litterarum. Det här var just en sådan bok där en karta behövs.

Dagen B som i… Barclay

Hurra, i dag släpps tredje och sista delen i Linwood Barclays trilogi om Promise Falls, The Twenty-Three. Jag skrev visst aldrig något om tvåan Far From True jag läste i våras (ettan med den eminenta titeln Broken Promise skrev jag om här), men faktum är att den kändes just som en tvåa, en mellanbok. Jag som hade hoppats på lite svar fick mest nya frågor. Men nu kanske jag äntligen får svaren, på vad det är för mystisk marodör som hänger upp ekorrskinn och spränger utebioskärmar, allt detta med obehagliga kopplingar till talet 23. Titeln utlovar ju i alla fall svar, och bara jag kommer in i vem som var vem och hade råkat ut för vad så är jag på banan!

Ni ba: Vem bryr sig, jag sitter på tåget/flyget/bussen/spårvagnen på väg mot bokmässaaaan!
Jag ba: LALALALAA BARCLAY-SLÄPP!!

Det stora bokmässe-gifinlägget (III)

Vid det här laget är det etablerat: det blir inte bokmässa utan Bokbabbels bokmässe-gifs (2014, 2015)! Without further hybris, här får ni årets sats:

När chefen frågar om man har lust att åka på bokmässan och förkovra sig i år:

a1000

När man provar den nyinköpta #mässdressen hemma:

alva

Torsdag morgon kl.9.58 vid Korsvägen:
oaaaah

När man har hittat ett magiskt wifi som faktiskt fungerar:

stilloninternet

Utställarna på fredag eftermiddag när allmänheten släpps in i mässhallarna:

begins

När en bokbloggarkompis frågar om man ska hänga med på seminariet med Sofi Oksanen eller ska man gå på feelgoodminglet som krockar med det eller har man redan hunnit luncha?

bestican

Montermingel:

fulltglas

Efterfest på Park:

fira

Det här med att hinna till nästa seminarium kräver drastiska åtgärder:

rulltrappa

När man efter en månads peppande står framför sin författaridol och ska ställa En Smart Fråga:

blink

Lördag på mässgolvet:

panic

När man kommer till bloggmiddagen på Incontro och ser TRE andra likadana kattklänningar som den man själv har på sig:

chock

När man pratar om det enda andra än böcker, vin och kaffe under helgen, Pokemons:

cantdecide

Att återförenas med en bokbloggarkompis som bor på annan ort:

skal

SÖNDAG:kaffe

När man lämnar mässhallarna på söndag:

katniss

När man ska packa ner bokshoppingen i hotellrummet:

bokryggar

När folk i tysta vagnen på söndag har MISSFÖRSTÅTT BEGREPPET ”TYST”:

donttalk

Hemma:

kollaps

När man även i år har glömt att ta måndagen ledig:

dunka

En gåva från ditt förflutna

Vi är många i bokbloggarmaffian som tycker om att göra storslagna läsplaner för sommaren/jullovet/solsemestern/bussresan. Sen går det ju som det går med den saken, det kommer böcker och LIFVET i vägen, och en del av böckerna hamnar i glömska eller åtminstone längst ner i boktraven. Stötte på ett så bra nyord för det här fenomenet på den för övrigt eminenta och ofta uppdaterade bokbloggen Bokboxen: backlistpresent. Haha, precis så är det ju, en bok man bara var tvungen att skaffa vid något tillfälle men som sedan hamnade i glömska och nu plötsligt dammas av och verkar ack så attraktiv igen – som en present från ditt förflutna jag. Ska börja använda det uttrycket (och damma av en del av de där presenterna också, ähum)!

Vad har ni för backlistpresenter i era bokhyllor?