Fascinerande fängelser

Jag när tydligen en liten fängelsevurm för tillfället, insåg jag igår när jag i det piskande ösregnet grävde i traven med biblioteksböcker hemma och bestämde mig för att nosa på M.R. Careys Fellside. Någon som läst? Hans tidigare bok, den dystopiska (?) The Girl With All the Gifts är pocket- och Sverigeaktuell just nu, men det här är en annan och helt fristående bok om Jess Moulson som hamnar på ett högsäkerhetsfängelse på Yorkshire-hedarna för ett mord hon inte kommer ihåg. Väggarna viskar till henne – den här boken beskrivs nämligen som en Orange is the New Black med spöken… Får se vad det blir av det hela!oitnb2016

Detta alltså efter att jag precis läst ut Sharon Boltons Daisy in Chains, som till stor del utspelar sig i ett fängelse där seriemördaren Hamish Wolfe sitter och tar emot brev av sina kvinnliga fans – men mer om den nästa vecka! Om kvällarna portionerar Mr Bokbabbel och jag ut avsnitten av den fjärde säsongen av tidigare nämnda OITNB och så håller jag slutligen ett vakande hököga på Kindle-versionen av John Harts Redemption Road som förvisso inte utspelar sig i ett fängelse men där en av huvudpersonerna släpps fri efter tretton år. Verkar ack så lovande men är liiite för dyr för ett spontanklick ännu.

Juni 2016, all about fängelser alltså. Vem hade kunnat ana?

Annonser

Att gå tillbaka till verk man älskat

Jag, som så gott aldrig läser om något eftersom tiden helt enkelt inte räcker till åt allt det jag vill läsa, har de senaste dagarna ägnat mig åt just det. Eller, den första var faktiskt en film, jag introducerade Mr Bokbabbel till den uppvaknande magin i Cirkeln, han var inte jättefascinerad (?!?) men jag njöt av filmen även andra gången och har sedan dess smått besatt lyssnat på det eminenta soundtracket. Det är också intressant att se filmen med någon som inte läst böckerna, att se vad det är han uppfattar och tror. Vissa saker plockade han upp direkt, andra var inte alls lika uppenbara. Visst har ni redan sett den?

Och så läser jag Linda Skugges 40 – constant reader nu när den äntligen har kommit i pocket. Jag pratade med en kompis som tyckte att Skugge blir för jag-centrerad i boken, att man förvisso kan skriva om att vara duktig flicka eller om en tung tonårstid, men att man då kan göra det mer allmängiltigt, inte bara ”det var/är synd om mig”. Under min omläsning kan jag mer tydligt se vad det var min kompis menade, men jag älskar fortfarande den här boken. Fast läsningen som livselixir kommer in senare i texten än jag mindes! Och jag har fortfarande inte läst varken Kristin Cashore eller böckerna av Joe Queenan och David Shields. Det tar som sagt aldrig slut, de där böckerna man vill läsa.

Cirkeln the movie!

Förra veckan hade jag glädjen att få hänga några dagar i Stockholm, IMG_9371bara det är ju fint som snus (som jag föreställer mig att man säger i Sverige, det gör man inte här i alla fall?). En av höjdpunkterna på vistelsen var sedan att Cirkeln fortfarande gick på bio – för vilken lyckad filmatisering den var! Jag och mitt resesällskap satt så gott som andlösa under de 144 minuterna, kikade bara på varandra några gånger när det blev extra bra, och var helt stjärnögda efteråt. Duktiga skådisar – tyckte bäst om Minoo och Vanessa tror jag – superbra musik och lagom kuslig stämning hela filmen igenom, ordentligt skrämmande på sina ställen faktiskt, den här kulturtanten tyckte att 13 (EDIT: Gränsen är 11!) nästan kändes som en rätt låg åldersgräns men så är jag ju överlag värdelös på skräck på film också. Fint också att den spirande kärleken mellan ni-som-har-läst-vet-vem redan nu hade planterats lite grann.  Min enda invändning var en av slutscenerna, den i skolmatsalen, den kändes onödigt brassa-på-med-specialeffekterna med folk flygande över hela rummet, både magin och ondskan i övrigt var nämligen betydligt mer subtilt skildrade (och bra så!).

Säkra källor hade sagt mig att filmen är bra, men det kändes fint att komma till samma slutsats själv, och att dessutom få göra det ”på riktigt”, i en biosalong. Den torde gå i Stockholm ännu en kort tid, missa för guds skull inte (jag tittar på er, S och F)!
Som jag önskar att det ska filmas en tvåa och trea också! Tills dess lyssnar jag på Anna von Hausswolff på repeat, samt inväntar dvd-släppet i juni/juli!

Bok blir film våren 2015

Den adertonde februari har Cirkeln biopremiär, och jag är grön av avundsjuka här i min Finlandsexil eftersom filmen för tillfället inte ser ut att gå upp på finska biografer över huvudtaget, SNYFT! Men en hel del annat bokbaserat har gått eller är på väg upp på filmduken i vår, låt oss ta en titt!

Wild. Tyckte förvånansvärt mycket om boken och även om trailern inte har riktigt sammafilm stämning som boken är jag väldigt sugen på att se filmen ASAP. Kanske redan på lördag? En annan kvinna-i-kris-vandrar-omkring-berättelse är ju Robyn Davidsons Tracks som också snurrar på biograferna just nu, någon som läst eller sett? Jag reserverade boken på biblioteket direkt efter att ha läst Wild tror jag, men kön är enorm lång och exemplaren är få, så än har jag inte sett skymten av någon bok.
The Maze Runner såg jag för några veckor sedan, och den var helt okej som underhållning men jag hade svårt att komma över hur olik den var boken. Liksom – hela tiden?! En annan YA-dystopitrilogi är ju Divergent-serien, som i filmatiseringarna har fokuserat väldigt mycket på det mörka och våldsamma inom Dauntless-falangen. Insurgent-trailern fokuserar underligt nog på ett flygande hus (?), meeen nog kommer jag att hitta mig i biosalongen på den filmen också.

And whatever happenened to filmatiseringen av Before I Go to Sleep? Eller, film blev det ju, och pocketen kom i nyupplaga med filmomslag men trots stora skådespelarnamn verkar den aldrig ha nått nordiska filmdukar? Synd! I stället får vi dras med Fifty Shades of Grey senare i vår, ”hurra”…

Ofrivillig omläsning

Jag började läsa mitt bibliotekslån Om jag stannar av Gayle Forman, och efter ett tag tyckte jag en de av detaljerna känns bekanta. Kanske förknippar jag sjukhusscenerna med Afterwards? Men nej, när det börjar pratas om musikläger tvingas jag kolla på först den här bloggen och sedan de ännu äldre texterna på Blogspot-sidan, och visst har jag läst Om jag stannar (If I Stay) en gång tidigare, för inte mer än tre år sedan. Konstigt nog är jag inte alls lika lyrisk den här gången – snarare tycker jag att den glada familjens dialoger och pannkakstätande känns nästan Francine Pascal-artat i sin glättighet. Tydligen blev jag även rörd av bästa vännen och pojkvännen första gången jag läste, nu tycker jag snarast den överlägset starkaste scenen är direkt efter olyckan då CD-skivan fortsätter att spela samtidigt som den svårt skadade/döda familjen ligger utfläkt på olycksplatsen.ifi
Så konstigt att jag kan ändra åsikt så pass radikalt på en relativt kort tid – gissa bara om det här förstärker min rädsla att läsa om gamla älsklingsböcker! Bland dem ligger nog White Oleander bäst till ifall jag skulle våga mig på det där med omläsning, men den är det å andra sidan ännu längre sedan jag läste..! Tänk om jag skulle vara tvungen att omforma min åsikt om den?

If I Stay har förresten biopremiär i Finland i dag. Jag kommer inte att hänga på låset för att se filmen, men samtidigt är det inte omöjligt att jag någon gång ser den, kanske i hemmasoffan eller potentiellt fulgråtande på ett flygplan?

The Leftovers blir tv-serie

Inne på Kulturloggen läste jag de goda nyheterna att The Leftovers ska bli tv-serie i årleft. Om ni tycker att titeln låter vagt bekant så är det kanske för att jag tjatat om författaren bakom boken, nämligen Tom Perrotta, till lust och leda här på Bokbabbel. Ser fram emot att se hur boken förverkligas i tv-formatet, den är inte min absoluta favorit av Perrottas böcker men idén (människor som simultant försvinner spårlöst från jordens yta och lämnar dem som blir kvar med tusen frågor) är onekligen intressant. Just HBO har ju dessutom bjudit på en hel del välgjorda serier de senaste åren, så det känns som ett tryggt ställe att överlämna en författarälskling till.

The Leftovers har USA-premiär den 29:e juni och här kan ni se trailern.