Surunpotku av Leena Lehtolainen XXX½
På barntoaletten i Hagalunds kyrka (!) hittas ett manslik dränkt i blod – sitt eget och djurblod ska det visa sig. Kommissarie Maria Kallio kallas naturligtvis in, flankerad av sina sen gammalt bekanta medhjälpare Puupponen och Koivu. Liket visar sig vara släkt med en av kyrkans anställda, men vem har haft orsak – och möjlighet – att mörda honom så brutalt?

Leena Lehtolainen är bra på “fluffet” vid sidan om mordgåtan, det är nästan så att jag skulle vilja läsa lite mer om Maria Kallios privatliv, nu är hon mest hemma och vänder och äter soppa som hennes man Antti har tillrett. För stackars Koivu går det sämre då hans dotter är allvarligt sjuk. Mycket kretsar också kring nedskärningarna inom poliskåren; hur man befarar att man inte har råd med noggranna undersökningar och hur Kallio och hennes team har jobb bara fram till sommaren, sedan är deras framtid oviss då deras lilla specialenhet läggs ner.

Jag kan tycka att själva mordmysteriet dras ut på lite för mycket, det blir väldigt många vändor till det där himla casinot till exempel. Däremot är ju min allra största behållning med Lehtolainens Kallio-serie själva Esbo-miljön, så jag njuter där de kör omkring i Hagalund med omnejd. Att återkomma till den här långa serien är alltid trevligt!
Rec.ex. från Tammi.