Sandmannen av Lars Kepler XXXX-
Varning! Börja inte läsa den här boken om du inte har tid att inom de närmaste dagarna klämma 518 sidor! Här är det gastkramande spänning från första sidan, även om jag lite irriterar mig på tendensen att göra så gott som alla kapitel 1,5 sida långa. Yo Ahndorils, man vill fortsätta läsa ändå, ni behöver inte klämma in cliffhangers med våld!
Nåväl. En svag ung man kommer gående längs en järnvägsbro mitt i vintern. När han tas in på sjukhuset konstateras det att han har legionärssjukan – och att han dödförklarades för sju år sedan. Han var ett av seriemördaren Jurek Walters offer, Walter som Joona Linna sedermera fick fast och som dömdes till rättspsykiatrisk vård och total isolering. För trots att han är inspärrad är han farlig…
Fallet tas upp igen i all hast, och man inser att man måste försöka infiltrera den psykiatriska avdelningen utan att Jurek Walter fattar misstankar. Katt och råtta-lek möter låsta rummet, och frågan är vem som riktigt leker med vem.
Isch, mycket spännande som sagt! Och obehagligt, inte bara Jurek Walter och hans bestialiska mord, utan också andra saker som händer under bokens lopp. Jag får lite Sankta Psyko-vibbar, det är obehagligt med mentalsjukhus! Dels för att patienterna mår så dåligt, men också för att patienterna faktiskt är totalt hjälplösa om det försiggår något som inte borde försiggå på avdelningen.
Så, trots en viss motvilja mot de evinnerliga cliffhanger-scenerna: mest spännande Keplern hittills!
Rec.ex. från Bonniers.
Bokbabbel 
Jaha då blir det väl till att utöka Vill-läsa-listan. 🙂
Gör det du! Eller ge den åt någon närstående i julklapp 😉
Smart tänkt. Jag ger min oläsande sambo en massa böcker i julklapp. 😉
Härligt! Tänkte börja läsa idag (och slutar därför att läsa ditt inlägg efter första meningen 😉
Ah, hoppas du har en ledig helg då! Försöker hålla min recensioner spoilerfria, men visst kan det löna sig att läsa när man själv läst boken, då borde man förstå allt jag hänvisar till 🙂
Låter riktigt spännande och med sådana böcker är det bara ett plus om de är ”tegelstenar”.
Pingback: Galet spännande och helt overklig « Fru E:s böcker
Tusan att det ska finnas så många bra och spännande böcker som jag VILL läsa men när ska man hinna? Blir väl nog att ta tag i den här snart – läste Hypnotisören och gillade den, men Eldvittnet (eller hette den så) har jag inte hunnit med än…
Det här är nummer fyra, Hypnotisören är först, sedan Paganinikontraktet, Eldvittnet och nu denna. Läs i ordning, speciellt i trean och fyran händer det grejer kring Joona Linnas privatliv!
OK – bra att veta! Jag gillade Joona Linna och första boken.
Har inte läst något av Kepler ännu. Köpte Hypnotisören nyligen på antikvariat, den ser jag fram emot.
Kanske den nya Stieg Larsson?
Det är ju två författare, så troligtvis inte…
Jag personligen är trött på ”deckare”…
Har nu kommit till Sandmannen efter att ha läst de tre första i Keplers serie… Den tar ju vid där Eldvittnet slutade. Filmatiskt skrivet.
Lite väl mycket blir det ibland av förvirrade och störda människor.
Men jag läser för Joona Linnas skull 🙂
Ja, speciellt om man läser många i rad kan jag tänka mig att det blir ett överflöd av störda människor. Det är ju ofta det i dagens deckare känns det som, människor som snedtänt när något i deras liv gått snett?
Visst känns det så, att det ska finnas en massa rejält snedtända typer i böckerna, ju mera utstuderad grymhet, desto bättre? Tror folk tröttnar på sånt snart, men man kommer ju inte ifrån att Keplers lyckas hålla en fången – mycket tack vare de korta kapitlen (tycker jag).
Har hört att somliga inte gillar den intensiva stilen.
Men så är det ju alltid, alla kan ju inte gilla samma stil 🙂