Vardagshjälte 24/7 av Anki Westergård & Malin Wikström (red.) XXX½
Säg den skrivande finlandssvensk som inte har varit med i en antologi..! Men när det en gång gäller bra/intressanta/viktiga ämnen som t.ex. barnlöshet eller nu, ensamstående föräldrar, fungerar antologiformen onekligen utmärkt. Vardagshjälte 24/7 är en alldeles nyutkommen samling av sexton texter, fyra skrivna av en man och resten av kvinnor. Något som redaktörerna i förordet påpekar troligen är ganska representativt för fördelningen ute i samhället överlag. Själv gillar jag framför allt skribentspridningen vad gäller ålder, antal barn, orsak till att de är ensamstående föräldrar. Skilsmässa är väl den vanligaste orsaken, men här finns också dödsfall och de som valt att skaffa barn på egen hand representerade. Genomgående handlar det om önskan efter vuxenprat och egentid, tack till stödtrupperna i form av föräldrar och vänner, utvecklande av simultankapacitet. De manliga skribenterna beklagar sig över att samhället verkar tro att de inte kan ta lika väl hand om sina barn som en kvinna/mamma, de kvinnliga har fått rycka sig i nacken och lära sig alla de där ”manliga” uppgifterna i hushållet. Samtidigt genomsyrande texterna: en benhård förvissning om att det är bra som det är. Ofta tungt ekonomiskt ja, men ofta var skilsmässan nödvändig då förhållandet gnagts sönder. Och barnet/barnen väger ju upp så gott som allt det där: lyckan när de lär sig cykla, när de ger dig en extra hård kram. Närheten du får till dem när det bara är ni.

Vissa av texterna är mer personliga, andra reflekterande på ett mer allmänt plan. Och det är både förståeligt och naturligt, skribenterna har alla olika – och mycket privata! – erfarenheter som de har rätt att dela med sig på det sätt de finner lämpligt. Min enda lilla invändning blir att jag gärna hade sett lite mer av barnen. Jag förstår att skribenterna vill skydda dem, barnen har inte själv valt att vara med i antologin. Men jag efterlyser lite fler konkreta situationer, i stil med scenen där Mathias barn gungar på gården vid det nya hemmet som de tillsammans varit och tittat på. För det är ju just de där barnen, och de där scenerna, som gör skribenterna till hjältar.
Vardagshjältarna har också en blogg!
Rec.ex från Schildts & Söderströms.